Gruppen äldre kommer att öka i framtiden och vanligen har denna grupp mer än ett hälsoproblem. Några av de vanligaste ögonsjukdomarna hos äldre personer är makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken), katarakt (grå starr), glaukom (grön starr), diabetesretinopati samt kärlsjukdomar i näthinnan. Det är inte ovanligt att de i kombination med en synnedsättning/blindhet också har problem med exempelvis hörsel, balans, yrsel samt smärta i leder och muskler, vilket sammantaget påverkar delaktighet och utförande av dagliga aktiviteter.

Rehabilitering för personer med synnedsättning sker till stor del på syncentraler eller synenheter. Rehabiliteringen behöver ha ett brett perspektiv för att möjliggöra för personerna att leva ett värdefullt liv utifrån sina egna önskningar och behov. För att möjliggöra detta är det viktigt med samverkan även inom regionernas och kommunernas hälso- och sjukvård (alla nivåer inom vårdkedjan). I arbetsterapeutens insatser ingår att ta hänsyn till personens totala situation. För personer med synnedsättning påverkas den allmänna aktivitetsförmågan. Arbetsterapeuten behöver utreda hur dessa personers aktivitetsförmåga påverkas och erbjuda insatser för att utveckla eller uppehålla deras dagliga aktiviteter.

Bokens syfte och målgrupp

Syftet med denna bok är att bidra med kunskap om äldre personer med synnedsättning samt uppslag på arbetsterapeutisk bedömning och insatser. Boken riktar sig främst till yrkesverksamma på olika platser i vårdkedjan och studenter inom arbetsterapeututbildningen.

Bokens innehåll​

I boken presenteras inledningsvis allmän kunskap om personer med synnedsättning, olika synfunktioner, WHO:s klassificering av synnedsättning samt vanligt förekommande ögonsjukdomar. Därefter tar boken fokus på vikten av aktivitet för personer med synnedsättning och vad en aktivitetsutredning kan innefatta. Därefter presenteras exempel på arbetsterapeutiska bedömningar och insatser.

Några av bedömningsinstrumenten som omnämns i boken och som passar för patientgruppen är:

• Upplevd säkerhet i dagliga aktiviteter.
• ADL-Taxonomin® med anpassning för personer med synnedsättning. Här nämns även följande rapport som utgått men som vi har tillstånd att publicera: Lättare att se (Lutteman, 2000).
• Canadian Occupational Performance Measure (COPM).
• Tidsgeografisk metod och tidsdagböcker, exempelvis Kartläggning av aktiviteter (OQ-S).
• AusTOMs-OT-S – utvärdering av arbetsterapeutiska åtgärders resultat.
• Självskattning av dagliga aktiviteter i hemmiljö (EDAQ).

De föreslagna insatserna utgår från att personen ska utveckla olika aktivitetsstrategier och inbegriper tankar hämtade från det hälsofrämjande programmet ”Finna nya vägar” och begrepp från "Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF)". För varje avsnitt lämnas även ytterligare lästips. 

Bokens historik och medverkanden

Denna publikation initierades av förbundets tidigare synutskott och kom i en första upplaga år 2007. Författarna boken är:

• Lisbeth Axelsson Lindh, leg. arbetsterapeut och anpassningslärare, tidigare verksam vid Syncentralen i Göteborg (numera senior).
• Helen Bernhardsson, leg. arbetsterapeut, synenheten för barn och ungdom i Region Skåne.

Övriga personer som medverkat med inspel och fakta i denna andra upplaga 2021 är:

• Ewa Nielsen, leg. arbetsterapeut och tidigare verksamhetschef vid Syncentralen i Örebro (numera senior).
• Ingeborg Löfgren, leg. arbetsterapeut och synpedagog, synenheten för vuxna i Region Skåne (numera senior).
• Christina Davidsson, leg. arbetsterapeut, synenheten för vuxna i Region Skåne. 
• Synneve Dahlin-Ivanoff, leg. arbetsterapeut, professor i arbetsterapi vid Göteborgs universitet.
• Eva Karlsson, ögonläkare vid ögonkliniken på Universitetssjukhuset i Örebro.