”Vi behöver stå upp mer för barn och ungdomars rätt att få utveckla sin tidshantering!”

Målgruppen för Mera koll på tid är barn i skolåldern (7–15 år) som har svårt att hantera tid i vardagen eller barn som har risk att halka efter sina jämnåriga i tidsuppfattning och tidshantering. Metoden är i huvudsak framtagen för individuell träning men det är möjligt att samla flera barn i grupp som samtidigt genomför uppgifter, i interventionen kallade för ”utmaningar”.

Idén till att utveckla Mera koll på tid började 2012 när Eva ingick i en arbetsgrupp som sökte medel till ett forskningsprojekt kring kognitivt stöd för barn med ADHD. Detta mynnade sedan ut i Birgitta Wennbergs avhandlingsarbete Keeping track of time (pdf).

– Vår förhoppning var att vi arbetsterapeuter skulle få en ny behandlingsmetod för barn och ungdomar. Det är så kul att det blev så till slut! Ett fint exempel på hur forskning och studier kan leda till ett redskap för oss arbetsterapeuter i det dagliga arbetet.

En coach till coachen

Eva möter barn och ungdomar med både allmänpsykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser. På mottagningen där hon arbetar är hon en av elva arbetsterapeuter på kliniken som arbetar med att införa metoden i alla team. Först sker en kartläggning av barnets tidsuppfattning, ofta med hjälp av KaTid®, och utifrån resultatet tillfrågas familjen om de är intresserade av träning i kombination med aktivitets- och miljöanpassningar samt tidshjälpmedel. Eva poängterar:

– Det är viktigt att både barn och familj är motiverade till interventionsmetoden och själva hittar en coach som kan hjälpa barnet varje vecka med att jobba med valda utmaningar.

Det finns studier som visar att god tidshantering har samband med mindre stress och ökad hälsa.

Oftast är coachen någon från skola eller fritids, men det kan också vara en släkting. Det är sedan framför allt coachen som arbetsterapeuten träffar under behandlingsperioden, för att introducera utmaningar och ge kontinuerlig handledning.

– Jag coachar coachen helt enkelt! säger Eva.

Utmaningarna sker alltså i första hand individuellt mellan coach och barn, men kan också ske i grupp. Varje utmaning har en instruktion till coachen och en till barnet. Tack vare det stora urvalet av utmaningar går det ofta bra att hitta uppgifter som barnet tycker är roliga. Eva berättar att studier har visat att träning av tidsuppfattning och tidshantering bör kombineras med annan intervention, till exempel utbildning till barnets omgivning och kompensatoriska åtgärder i form av anpassningar i vardagen och tidshjälpmedel.

– Bäst är om barnet får interventionsmetoden i kombination med andra arbetsterapeutiska åtgärder som är inriktade på att främja delaktighet och självständighet i dagliga rutiner och aktiviteter.

Vardagsnära utmaningar

Målet med Mera koll på tid kan vara att förbättra en färdighet men ofta är det en del av ett mer övergripande mål med fokus på dagliga rutiner och aktiviteter. Utmaningarna i Mera koll på tid är inriktade på träning i aktivitet och det som barnet gör i sin vardag. Genom de vardagsnära utmaningarna blir det också lätt att förstå varför en coach ska göra det i barnets vardag i stället för att träningen exempelvis skulle ske på en arbetsterapimottagning.

Eva beskriver hur hon många gånger sett att det varit särskilt hjälpsamt när träningen varit i kombination med de andra arbetsterapeutiska åtgärderna. Hennes upplevelse är att familjerna varit genomgående positiva till behandlingsinsatsen.

– Det finns studier som visar att god tidshantering har samband med mindre stress och ökad hälsa. Därför behöver vi verkligen prioritera detta område för barn och ungdomar, de som halkar efter får inte samma förutsättning som andra barn att klara av vardagen och förlängningen också vuxenlivet.

Hon tillägger:

– Jag tycker att vi arbetsterapeuter många gånger fortfarande får förklara för andra professioner att våra insatser kräver en noga kartläggning, att det är viktigt att sätta upp en plan för behandling och att vi efter det kan jobba med mer än bara kompensatoriska åtgärder. Det kan göra att insatsen tar längre tid, men den kan leda till större förändring hos barnet. Vi arbetsterapeuter behöver stå upp mer för barn och ungdomars rätt att få utveckla sin tidsuppfattning och tidshantering.

"Metoden ska vara ett självklart redskap för oss"

Tack vare den tydliga manualen till Mera koll på tid och den forskning metoden baseras på kan det vara lättare att motivera varför den arbetsterapeutiska interventionen behöver få ta tid. Eva beskriver hur högt trycket på arbetsterapeutiska insatser kan vara. På flera håll i landet är man för få och förväntas kunna göra kortare insatser. Eva har mött arbetsterapeuter som blir mer positiva till metoden när de inser att det är coacherna som ska utföra själva träningen, det frigör tid helt enkelt. För att spara tid ytterligare kan man också samla ihop coacherna till gemensamma handledningar vilket ofta också ger ett mervärde för coacherna.

På frågan vad Eva skulle vilja säga till en kollega som vill lära sig mer om interventionsmetoden, svarar hon:

– Jag är förstås lite partisk, men jag tycker absolut att vi som jobbar med barn och ungdomar ska vara insatta i interventionsmetoden! Det ska vara ett självklart redskap för oss och vi har vetenskapligt stöd för att den också fungerar. Det är fantastiskt roligt att Sveriges Arbetsterapeuter satsar på en kurs kring metoden, det blir ett sätt att lättare och mer fördjupat sätta sig in i manualen. Att också få träffa arbetsterapeutkollegor ute i landet och ta del av varandras tankar kring implementering tror jag kan vara väldigt värdefullt.

Det lönar sig att vara medlem!

Som medlem betalar du bara halva priset på Akademins kurser och publikationer och prioriteras alltid vid kursantagning.