ADL-Taxonomin® är ett av de mest använda arbetsterapeutiska bedömningsinstrumenten i Sverige och har använts sedan början av 1990-talet. ADL-Taxonomin® inbegriper ett systematisk tillvägagångssätt för att bedöma personens aktivitetsförmåga inom P- och I-ADL. Instrumentet är generiskt och finns i ett original men även med anpassningar till barn, personer med synnedsättning samt personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa fyra ADL-Taxonomier ingår samlat i denna manual.
Tidigare it-stöd upphör att gälla
Av upphovsrättsskäl och på grund av gällande lagstiftning har Cambio Welfare Systems AB (tid. ILAB) och Sveriges Arbetsterapeuter enats om att avsluta sitt samarbete kring instrumentet it-stödet (FSADIS/Viva ADL) fr.o.m. 1 april 2022. Därefter är produkten med det illustrativa och dynamiska cirkeldiagrammet inte längre möjlig att använda.
Införande av begrepp i eget journalsystem
Sveriges Arbetsterapeuter arbetar nu tillsammans med upphovsrättsinnehavarna på ett alternativ för att verksamheter ska kunna lägga in ADL-Taxonomins begrepp i journalsystem. Det kommer att innefatta ett antal uppställda kriterier. Mer information kommer under våren 2025.
Teoretisk grund
Teoretiska definitioner av begrepp som aktivitetsförmåga och aktiviteter i dagliga livet (ADL) samt principer för uppbyggnad av en taxonomi ligger till grund för ADL-Taxonomin®.
Avsedda användare
Avsedda användare av ADL-Taxonomin® är leg. arbetsterapeuter.
Målgrupper och områden
ADL-Taxonomin® är användbart i olika miljöer med alla personer som har nedsatt aktivitetsförmåga. Instrumentet används inom många olika verksamhetsområden, exempelvis äldreomsorg, Försäkringskassan, habilitering, rehabilitering (även efter covid-19) samt för personer med olika funktionsnedsättningar. Instrumentet finns i ett original och med utvecklade anpassningar till verksamheter med barn, personer med synnedsättning samt personer med psykisk funktionsnedsättning.
Innehåll och tillämpning
Aktivitetsförmågan kan beskrivas på aktivitets- eller delaktivitetsnivå. ADL-Taxonomin® i originalversionen omfattar nedanstående tolv aktiviteter (med tillhörande delaktiviteter), som kan anses vara generella för de flesta och som utgör en bas för det dagliga livet:
- Äta och dricka (3 delaktiviteter)
- Förflyttning (6 delaktiviteter)
- Toalettbesök (4 delaktiviteter)
- På-och avklädning (5 delaktiviteter)
- Personlig hygien (3 delaktiviteter)
- Övrig kroppsvård (5 delaktiviteter)
- Kommunikation (5 delaktiviteter)
- Resor (5 delaktiviteter)
- Matlagning (3 delaktiviteter)
- Inköp av dagligvaror (3 delaktiviteter)
- Städning (2 delaktiviteter)
- Tvätt (2 delaktiviteter)
Arbetsterapeuten väljer att dokumentera detta i ett cirkeldiagram eller på ett bedömningsformulär, beroende av hur bedömningen ska användas. Arbetsterapeuten kan också använda bedömningsformuläret vid den direkta observationen eller intervjun och sedan fylla i cirkeldiagrammet vid behov. Instrumentet kan även användas för självskattning.
Bedömningsresultaten kan bland annat användas för att:
- beskriva vad personen gör och inte gör med olika detaljgrad (ex. guidning eller fysiskt stöd/hjälp)
- identifiera skillnaden mellan aktivitetsutförande och kapacitet (kan) samt motivation (vill)
- utvärdera intervention (före och efter)
-
jämföra arbetsterapeutens bedömning med personens skattning
- jämföra personens skattning med anhörigas
- beskriva aktivitetsförmåga på gruppnivå.
Validitet och reliabilitet
Genom att experter, yrkesverksamma arbetsterapeuter och användare involverats i instrumentets utvecklingsprocess, har den teoretiska och innehållsmässiga validiteten kunnat stärkas. Genom kontakt med enskilda arbetsterapeuter i skilda sammanhang har instrumentet även förankras i det arbetsterapeutiska språkbruket och definierade begrepp. Reliabiliteten har prövats i enskilda studier med goda resultat.
Formulär/bilagor
ADL-Taxonomins formulär (bilagorna A-D) finns tillgängliga här som utskrivbara och ifyllbara pdf-filer, med lösenord som framgår i den inköpta manualen, både vad gäller den senaste upplagan (2022) men även den tidigare (2016-2017). Formulären finns på en lösenordsskyddad sida, främst av upphovsrättsliga skäl, men även för att de ska användas på ett tillförlitligt sätt tillsammans med manualen.
Formulär/bilagor till nya upplagan 2022
(lösenordet finns på s. 43 i manualen)
Formulär/bilagor till tidigare upplaga från 2016/2017
(lösenorden finns på s. 39 i manualen)
- Bilaga A. Originalet
- Bilaga B. Barn
- Bilaga C. Personer med synnedsättning
- Bilaga D. Personer med psykisk funktionsnedsättning
ICF-mappning
ADL-Taxonomin®:s aktiviteter och delaktiviteter har mappats till Socialstyrelsens senaste uppdatering av Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (ingår som bilaga i inköpt manual).
Referens till manualen (APA-7)
"Törnquist, K. & Sonn, U. (2022). ADL-Taxonomin® - en bedömning av aktivitetsförmåga. Sveriges Arbetsterapeuter"
Upphovsrättsskyddat material
ADL-Taxonomin® är upphovsrättsligt skyddat material. Detta innebär att ändringar i instrumentet samt otillåten kopiering eller spridning ej får ske. Instrumentets cirkeldiagram och bedömningsformulär får dock kopieras och användas för personligt bruk i din verksamhet. ADL-Taxonomin® är varumärkesskyddat hos PRV både vad gäller namnet och cirkeldiagrammet. För upphovsrättsliga frågor vänligen kontakta Tina Sandulf, tina.sandulf@arbetsterapeuterna.se.
Författarna betonar även att det är viktigt att ADL-Taxonomin® används på ett korrekt sätt särskilt, bland annat med patientsäkerheten i åtanke. Tänk på att:
- definitionerna av aktiviteterna och delaktiviteterna inte får ändras,
- ingen poängsättning görs med instrumentet, men
- däremot får egna bedömningsalternativ läggas till utifrån verksamhetens behov.
Översättningar med tillstånd
-
-
Danska: Förbundet Ergoterapeutforeningen har genom Eva Waehrens gett ut en dansk översättning av en tidig svensk upplaga. Waehrens har även utvecklat ett eget ADL-instrument.
-
Norska: Förbundet Ergoterapeutene i samarbete med Trondheim kommun har arbetat fram en norsk översättning av den svenska upplagan från 2016.
- Thai: Asst.Prof.Dr., OTR, Supalak Khemthong vid Faculty of Physical Therapy, Mahidol University, har översatt 2023 anpassningen till personer med psykisk funktionsnedsättning.
-