Sveriges Arbetsterapeuter har från Region Örebro län fått tillstånd att utge en omarbetad version av tidigare förlaga, Kognitiv checklista vid arbetsterapeutisk bedömning av ADL-förmåga (Regionförbundet Örebro, 2012). Checklistan riktar sig till personer med kognitiva svårigheter och används främst tillsammans med ADL-Taxonomin® i observation.
för att underlätta tillämpningen har i denna nya version en större bearbetning gjorts vad gäller text, struktur och layout. Texter har tillkommit kring bakomliggande teori och tolkning efter tillämpning av checklistan. Dessutom har en ny bilaga tillkommit med exempel på aktivitetsfokuserade åtgärder vid olika kognitiva svårigheter.
Det är viktigt att poängtera att checklistan är avsedd som ett kompletterande verktyg och att den inte ersätter fördjupade bedömningar avseende kognitiv förmåga. En innehållsvalidering av den nu uppdaterade manualen och checklistan har genomförts enligt metoden Content Validity Index (CVI).
Användare och målgrupper
Checklistan används främst av legitimerade arbetsterapeuter som kommer i kontakt med personer med kognitiva svårigheter, i olika verksamheter och på olika nivåer i vårdkedjan. Den är inte begränsad till specifika diagnosgrupper utan kan användas generellt för personer med misstänkta eller bekräftade kognitiva svårigheter. Exempel på grupper där den används är personer med förvärvade hjärnskador som stroke och traumatisk hjärnskada samt med resttillstånd efter infektioner som TBE eller covid-19. Andra exempel är progressiva sjukdomar som demens, Parkinsons och MS samt psykiatriska tillstånd som psykos och neuropsykiatriska funktionsvariationer som ADHD och autism.
Innehåll och tillämpning
Checklistan (bilaga A) är framtagen för att användas i bedömning genom observation tillsammans med ADL-Taxonomin® men den kan även användas för observation av andra utvalda aktiviteter. Den teoretiska grundstrukturen i checklistan utgår ifrån Lurias dynamiska lokalisationsteori.
Checklistan innehåller nedanstående tio observationsområden med ett antal tillhörande observationspunkter, vari arbetsterapeuten noterar personens kognitiva svårigheter.
- Vakenhet, uppmärksamhet och tempo
- Registrering, uppfattning och igenkänning
- Tolkning och integrering av information från olika sinnen
- Minne
- Tidshantering
- Uppstart av aktivitet
- Praktiskt utförande och kontroll
- Avslutande av aktivitet
- Emotionellt tillstånd
- Språk
Arbetsterapeuten väljer ut minst två aktiviteter som ska observeras utifrån personen önskan att kunna utföra och hens kognitiva förmåga. I bedömningen utgår arbetsterapeuten från vad personen klarar, det vill säga "gör"-perspektivet. Det sammanvägda resultatet av ADL-Taxonomin® och checklistan dokumenteras. Vid behov kan grad av stöd-/hjälpbehov också dokumenteras.
Exempel på aktivitetsfokuserade åtgärder vid olika kognitiva svårigheter, strukturerade utifrån observationsområdena i checklistan, ingår även som bilaga B.
Författare
Sveriges Arbetsterapeuter tackar tidigare versions författare - en arbetsgrupp bestående av arbetsterapeuter från Örebro kommun, varav flera nu är seniorer.
Till denna omarbetade manual har Kajsa Lidström Holmqvist anlitats som projektledare och författare. Kajsa är även medförfattare till ADL-Taxonomins anpassning till personer med psykisk funktionsnedsättning. Kajsas forskningsområde är främst arbetsterapi för personer med kognitiv funktionsnedsättning av olika genes. Hon kombinerar kliniskt arbete med forskning i Region Örebro län.
Referens enligt APA7
Lidström Holmqvist, K. (2023). Checklista vid kognitiva svårigheter i aktivitetsutförandet – observationsunderlag för bedömning av ADL-förmåga. Sveriges Arbetsterapeuter.