Text: Pontus Wikholm
En anmälningsplikt innebär att anställda inom regioner, kommuner och myndigheter skulle vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polisen om de kommer i kontakt med en papperslös. Alltså en person, som kan ha pass och id, men som vistas i Sverige utan uppehållstillstånd.
Många fackförbund är kritiska till en anmälningsplikt för välfärdens professioner och anser att en sådan lag skulle bryta mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen och innebära en ökad etisk stress bland medarbetarna.
– Det skulle minska tilliten till vården och samhället i stort. I värsta fall kan det leda till att utsatta personer som behöver vård och omsorg låter bli att söka hjälp. Anmälningsplikten står i strid med professionernas grunduppdrag och ökar den etiska stressen, säger Sveriges Arbetsterapeuters ordförande Ida Kåhlin.
Förbundets Etiska råd kommer dock inte att ge några rekommendationer kring hur enskilda arbetsterapeuter ska agera om en anmälningsplikt blir lag.
– Etisk kod för arbetsterapeuter ligger som grund för vår professionsutövning. Den ska ge stöd och vägledning för medlemmarna vid svårhanterliga uppgifter så att individen själv kan reflektera och göra medvetna val, säger Maria Ranner, ordförande för Etiska rådet.
Anmälningsplikten finns med i Tidöavtalet, och utreds just nu som ett tilläggsdirektiv till utredningen om återvändandeverksamhet, som ska presenteras för regeringen i september 2024. Regeringens och Sverigedemokraternas mål är att stärka arbetet med att identifiera personer som inte har rätt att vistas i Sverige och att se till att de återvänder till sina hemländer. Den senaste tiden har anmälningsplikten kritiserats öppet och det har demonstrerats mot den.
– Vi vill fortsätta vara arbetsterapeuter, inte gränspoliser, säger Ida Kåhlin och tillägger att förbundet även står bakom Rätt till vård-initiativet, som uppmanar regeringen att slänga tankarna på en anmälningsplikt i papperskorgen.
Hon tillägger:
– Sveriges Arbetsterapeuter protesterade kraftfullt även innan regeringen gav direktiven till utredaren. Regeringen hade kunnat välja att inte gå vidare med tilläggsdirektiven eller varit tydlig med att hälso- och sjukvård, skola och omsorg skulle undantas. Nu finns svaga skrivningar om att vissa situationer inom hälso- och sjukvård kan komma att undantas, men inga garantier lämnas och det är oroande.
Även flera av förbundets kretsorganisationer har protesterat mot utredningen, bland annat genom att skriva debattartiklar i lokaltidningar runt om i landet.
Margret Buchholz, arbetsterapeut och adjungerad lektor vid Göteborgs universitet, är en av många medlemmar som engagerat sig för att försöka påverka i frågan.
– Jag anser att det är vansinnigt och att konsekvenserna är enorma om det skulle gå igenom. Jag skulle bryta mot en sådan lag alla dagar i veckan, säger hon.
Fotnot. Läs även Ida Kåhlins ledare i nr 5/23.