Text: Anki Wenster Foto: Pontus Wikholm
I juni 2024 kom Folkhälsomyndighetens och Mediemyndighetens kunskapssammanställning av aktuell forskning när det gäller barns och ungas skärmtid. Därpå följde rekommendationerna i september och i mitten av december presenterades slutligen vägledningen.
Det var när vägledningen skulle tas fram som arbetsterapeuterna Åsa Westling och Marie Johansson på Adhd-center i Stockholm kopplades in och fick komma med input i avsnittet vägledning för barn med funktionsnedsättningar eller särskilda behov.
Adhd-center tillhör Habilitering och hälsa i Region Stockholm och erbjuder kurser och föreläsningar som riktar sig till barn med adhd och deras familjer för att klara vardagen bättre.
– För vår yrkesgrupp är det här ett oerhört viktigt område där aktivitetsproblem relaterade till skärmanvändning kommer att öka, säger Marie Johansson.
Det var en självklarhet att de skulle engagera sig, och det sammanföll dessutom med att de jobbade med att utveckla Adhd-centers temaföreläsningar om skärmanvändning, berättar Åsa Westling.
– Vi formar verksamheten efter familjernas aktuella behov. Många frågor vi får från föräldrar handlar just om forskning och stöd kring skärmtid och vi har jobbat mycket med det, säger hon.
Under processen fick de läsa utkasten till vägledningen och lämna sina synpunkter. De tryckte på vikten av att utgå från hur vardagen ser ut i sin helhet i relation till skärmanvändning och upplevde att Folkhälsomyndigheten var väldigt inlyssnande. De fick även kommentera slutversionen.
– Vi är väldigt nöjda med slutresultatet. Det är vanligt att föräldrar till barn med adhd har skam- och skuldkänslor för barnets skärmanvändande och det är bra att tidsperspektivet tonats ner och nyanserats, säger Åsa Westling.
De har också fått möjlighet att lyfta fram sin egen profession. I den första versionen av Förändringar för en bättre vardag reagerade de på formuleringen ”Ta kontakt med habilitering för att få hjälp och stöd med skärmanvändning”.
– Vi gav feedback på att det borde stå kontakta arbetsterapeut, eftersom skärmanvändning handlar om vardagsbalansen, säger Marie Johansson.
De konstaterar att vägledningen fungerar som ett bra komplement till rekommendationerna. De är nöjda med att det framgår att barns skärmanvändning måste ses i ett större sammanhang och att det handlar om många olika faktorer som påverkar risken för att drabbas av psykisk ohälsa.
– Vad gör barnet när det använder skärmen? Barnet kanske spelar Pokemon Go och får in fysisk aktivitet på det sättet. Barn vill också veta när det är farligt att använda skärmen och när de bör säga till en vuxen. De behöver få hjälp och stöd med kontakterna på nätet, hur de ska svara och när de ska ignorera eller be en vuxen om hjälp, säger Marie Johansson.
De tycker det är viktigt att lyfta och diskutera skärmanvändning generellt, både när det gäller barns och vuxnas hantering i relation till mående.
– I stället för att låsa upp sig vid max två timmars skärmanvändning om dagen kan man se över vilka stunder och tillfällen som kan vara skärmfria hemma. Det kan vara att man i familjen kommer överens om att vid middagen är det skärmfritt, säger Marie Johansson.
De framhåller också hur viktigt det är att man planerar vad man ska göra under den skärmfria tiden. I vägledningen finns även en länk till Kamratpostens tips på aktiviteter.
Som stöd för vad man kan tänka på för att hantera skärmtid och digitala medier i familjen finns en Dygnscykel i vägledningen. Den liknar den tallriksmodell om hjärnans grundbehov som Åsa och Marie använder i sina kurser.
– Vi utgår från behov av fysisk aktivitet, sömn och relationer och hur det funkar att få till det med och utan skärm för att få balans i vardagen. Vi har en kurs på gång för barn mellan 9 och 12 år och deras föräldrar, det handlar om att få med barnen på tåget, säger Åsa Westling.
Folkhälsomyndigheten har signalerat att man tänker jobba vidare med vägledning och information i andra former och Åsa Westling och Marie Johansson har meddelat att de gärna ställer upp.
– Vi arbetsterapeuter kommer att ha mycket att göra även fortsättningsvis inom det här området, avslutar Åsa Westling.
Nyttiga länkar: Fakta om adhd och information om insatser i Stockholm: adhdkartan.se. Digitalt stödmaterial: habilitering.se/kunskap-och-stod. Habiliteringens visningsmiljö: habilitering.se/kunskap-och-stod/visningsmiljo/. Folkhälsomyndighetens Vägledning till för-äldrar till barn med olika funktionsned-sättningar eller särskilda behov.