Omställningen till god och nära vård är en av de största förändringarna inom svensk hälso- och sjukvård och omsorg i modern tid. Med en stark kommunal och regional primärvård som nav ska vi tillsammans utveckla arbetssätt som bättre möter de demografiska, ekonomiska och personella utmaningar som vi står inför. Svensk hälso- och sjukvård och omsorg ska bli mer effektiv, tillgänglig och personcentrerad. En central del i omställningen är fokusförflyttningen mot mer hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Arbetsterapeuters kompetens är en avgörande pusselbit i detta, men för att lyckas med omställningen behöver vi bli fler.
Det råder redan i dag en stor efterfrågan på arbetsterapeuter över hela landet, både inom etablerade och nya arenor, men i och med omställningen till god och nära vård kommer vår kompetens behövas och efterfrågas än mer. Det är en positiv utveckling att fler ser behovet och värdet av vår kompetens, men statistik från Socialstyrelsen visar att tillgången på arbetsterapeuter har minskat. Antalet examinerade arbetsterapeuter har inte ökat i enlighet med prognoser från exempelvis SCB och Arbetsförmedlingen. Antalet grundutbildningsplatser har snarare reducerats under en tioårsperiod, samtidigt som antalet pensionerade kollegor ökar.
Vi står mitt i en allvarlig bristsituation som leder till ohållbara arbetsförhållanden för många av de arbetsterapeuter som saknar kollegor, men som också gör att de personer som är i behov av vår kompetens inte får de insatser de behöver och har rätt till. Om inget görs kommer detta att eskalera än mer.
Att vi behöver bli fler är ett faktum. Förbundet tar varje tillfälle i akt att marknadsföra och synliggöra vår profession för att på så sätt öka antalet sökande till våra grundutbildningar. Våra lärosäten behöver också arbeta med att öka utbildningens attraktivitet, tillgänglighet och bredda rekryteringsgrupperna. Likaså behöver de huvudmän där arbetsterapeuter är verksamma ta ett större ansvar för studentrekrytering genom marknadsföring och särskilda satsningar för att säkra kompetensförsörjningen.
Även våra nationella politiker behöver ta sitt ansvar. Det behövs en förbättrad nationell styrning som säkerställer att fler arbetsterapeuter examineras. Vår kompetens behövs inom hälso- och sjukvården, omsorgen samt olika arbetsmarknadsinsatser. Där vi inte finns saknas viktiga perspektiv på aktivitet, delaktighet och hälsa. Våra insatser är hälsoekonomiskt lönsamma ur ett samhällsperspektiv och bidrar till en jämlik och hållbar välfärd. Att säkerställa att ett tillräckligt antal arbetsterapeuter utbildas är därför en nationell angelägenhet som kräver ett statligt reglerat utbildningsuppdrag. Baserat på den statistik som finns tillgänglig bedömer Sveriges Arbetsterapeuter att 600 utexaminerade arbetsterapeuter per år vore ett rimligt riktvärde för en sådan reglering. Det är en årlig ökning med cirka 50 procent. Självklart är detta inte något som kan åstadkommas över en natt, men vi i Sveriges Arbetsterapeuter tänker inte ge upp förrän våra nationella politiker tar sitt ansvar för en hållbar kompetensförsörjning som möter nuvarande och framtida behov av arbetsterapeutisk kompetens. Det är avgörande om Sverige ska lyckas med omställningen till god och nära vård.
Ida Kåhlin, ordförande