Text: Pontus Wikholm Foto: Erik Abel
”Jag kommer aldrig att kunna fläta mina barns hår igen.” Det var det första Linda Björk tänkte när hon fick veta att tre nervrötter måste kapas för att komma åt cancertumören i halsryggen. I dag är hon cancerfri, men har tappat det mesta av kraften och känslan i sin högerarm. Och även om hon bor i rätt region är hon för gammal för att få riktigt bra stöd.
Linda Björk träffar arbetsterapeuten Helena Millkvist och fysioterapeuten Anna Källströmer på hand- och plastikkirurgiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Hon kan inte få en robothandske förskriven, men har testat den tidigare och vet att den ger henne ett bättre grepp.
– Det är finlir att fläta hår. Men jag vet att vissa saker funkar bättre med handske, som att klippa gräs eller hålla i stegen när jag bär upp en stor väska till vinden. Eller hålla i ett bröd och skära. I dag trycker jag till med armbågen och då vet ni hur brödet ser ut, säger Linda.
Att låta någon prova ett hjälpmedel som inte går att förskriva är ett etiskt dilemma, säger Helena Millkvist. Men på handkirurgen i Umeå hoppas man att förskrivningsrätten ska utökas, både till vuxna och till hela landet. Men bara att få in den, i liten skala, i sortimentet i Västerbotten har tagit snart tio år.
Fösta gången Helena stötte på en robothandske var på ett Arbetsterapiforum på Älvsjömässan i Stockholm.
– Vi provade en Carbonhand och bjöd sedan hit företaget för att visa. På den tiden hade den ganska många barnsjukdomar, men den var ändå hyfsat bra.
Helena började visa den för patienter – för vissa fungerade den bra och för andra mindre bra. De som gillade den ville förstås ha en, men enda sättet att få den som hjälpmedel var om det gick att koppla till yrkesarbete. Om handsken ger en mer hållbar arbetsåtergång eller arbetssituation kan man få den via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen.
– Vi hade ett barn här som provade och var jättenöjd. Just då kom vår professor på kliniken, Mikael Wiberg förbi, och jag ropade in honom för att visa hur bra det gick i olika aktiviteter. Men barnet skulle ju inte kunna få en handske förskriven. Mikael sa att enda sättet ni kan få den förskrivningsbar är genom att visa vinsterna via forskning.
Sagt och gjort. Norrlands universitetssjukhus bedriver sedan 2016 nationell högspecialiserad vård av plexus brachialisskador (se faktaruta). Tillsammans med fysioterapeuten Anna Källströmer fick Helena loss tio handskar och inledde en studie med barn med födelserelaterade plexusskador.
I studien, som är publicerad i tidskriften Journal of Hand Therapy, kunde de visa det som de redan visste som kliniker.
– De blev starkare i armen med robothandske. Det syntes tydligt när vi mätte bicepsstyrka. Det är inte rocket science – greppar du med handen och använder armen mycket mer än tidigare så blir den starkare, säger Anna.
Handsken har sensorer på tumme, lång- och ringfinger (eller pek- och långfinger) samt i handflatan, som aktiveras av tryck. Modellerna har utvecklats under åren men grundprincipen är den samma: När du greppar en kopp aktiveras sensorerna vilket gör att fingrarna böjs kring koppen i ett stabilt grepp. Sensorn i handflatan gör det enklare att till exempel bära en väska (som är för tung att lyfta med enbart fingrarna). Handskarna finns i fem olika storlekar och anpassas med personliga inställningar för alla användare. Något som teamet vid nya utprovningar får stöd med från företaget i Stockholm, uppkopplat på distans.
De har gott om goda exempel från studien. En kille ville ha grönt kort i golf, men utan handske var greppet så svagt att klubban i värsta fall flög i väg. Med handske satt golfklubban säkert och han blev allt bättre – och tog grönt kort. Emmy ville bland annat kunna äta med bestick. Efter tolv veckor med handsken gick COPM-skattningen upp från fem till tio. En kille som älskade att fiska kunde börja göra det igen med handske. Han fiskade längre och längre och till slut utan handske.
– Han säger själv att han inte hade orkat driva rehabiliteringen på egen hand. Men med handsken, och med fiske som han tyckte var roligt, blev det mängdträning. Och efter det kunde han återgå i arbete också, säger Helena.
Många med plexusskador hittar sätt att göra det de vill, till exempel fiska, med bara en hand. Men då tränar de aldrig upp styrkan i sin skadade sida. Helena och Anna säger att många inte står ut med att det går dåligt under en aktivitet och därför bara använder den opåverkade handen. Det är då handsken kan göra skillnad.
I undersökningsrummet på hand- och plastikkirurgiska kliniken i Umeå greppar Linda Björk en spade med handsken på. Den sitter säkert.
– Det lyckas alltid komma en snöstorm när min partner är borta. Så står jag där med en hand och kämpar. Det är tungt och ensidigt och jag snedbelastar kroppen. Med handske skulle jag få hjälp att bygga upp min högra sida.
Linda berättar att hon får ont av att bara använda vänster arm. Hon bär alla matkassar den handen, och kanske en i armvecket på den skadade sidan. Att kratta och skotta snö skulle också gå mycket bättre med två händer. Men hon är för gammal för att få en handske förskriven. Dessutom har hon inte ett jobb som kräver greppstyrka – och kan därför inte få en handske som arbetshjälpmedel via Arbetsförmedlingen.
– Man lär sig kompensera med bara en hand. Jag får hålla i med tänderna när jag drar upp persiennerna. Eller knyta barnens skosnören med tänderna. Det kan man också göra. Tydligen. Men det är hemskt, man vill ju vara självständig.
Men hoppet lever. Helena Millkvists mål är fortfarande att handsken ska bli ett förskrivningsbart hjälpmedel i hela landet och inte bara i Region Västerbotten.
– Vi är fantastiskt glada att den blev förskrivningsbar hos oss efter alla dessa år, även om det är skrivet ganska smalt. Man är väl rädd att hjälpmedelsbudgeten ska kollapsa. Men vi kämpar för att den ska bli tillgänglig i hela Sverige. För det är ingen kioskvältare – handsken är verkligen inte för alla, men den är jättebra för några och kan vara helt avgörande för ett gott och aktivt liv.
Fotnot. Läs Helena Millkvists och Anna Källströmers studie The impact of a soft robotic glove on activity performance and body function for brachial plexus birth injury patients, i tidskriften Journal of Hand Therapy.