Text: Katja Alexanderson Illustration: Helena Lunding Hultqvist
Traditionellt har de flesta arbetsterapeuter jobbat dagtid på vardagar, men de senaste åren har kvälls- och helgarbete blivit vanligare. En orsak är lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård som började gälla 2018. Målet är att personer inte ska bli kvar på sjukhus onödigt länge – och då behövs arbetsterapeuter vid andra tider än tidigare.
Men vad gäller om arbetsgivaren vill att man ska börja jobba kvällar och helger?
– I första hand avgör det enskilda anställningsavtalet. Vad står det där? Det är viktigt att kontrollera avtalet innan man tackar ja till en ny tjänst, säger Elsa Dahlgren, central ombudsman på Sveriges Arbetsterapeuter.
Hon konstaterar att avtalen många gånger är otydliga; det framgår helt enkelt inte vilka arbetstider som gäller. Om det till exempel står måndag till fredag finns det inget som hindrar arbetsgivaren att förlägga arbete på vardagskvällar.
– Genom att inte specificera tiderna har arbetsgivare möjlighet att förlägga arbetet som de vill.
När lagen infördes för sju år sedan var det en del problem, både med vilka tider arbetsterapeuter behövde jobba och ersättningen, men enligt Elsa Dahlgren fungerar det generellt sett bra numera.
– Vi förespråkar frivillighet och kvalificerad övertid. Oftast löser det sig och vi behöver sällan gå in och föra en dialog med arbetsgivaren. Det finns nästan alltid någon som har behov av extra pengar. Och man kan kanske göra en överenskommelse med chefen om att få vara ledig på onsdagen om man jobbar på lördagen.
Det här gäller vid inhopp vid enstaka tillfällen, exempelvis kring storhelger, men om arbetet regelbundet ska förläggas på kvällar och helger gäller ett kortare arbetstidsmått (inom kommun och region 38,25 timmar i veckan). Då behöver anställningsavtalet förhandlas om.
– Kontakta förbundet, lokalt eller centralt, om det skulle bli aktuellt.
Elsa Dahlgren har förståelse för att det kan kännas motigt att börja jobba på obekväma tider, men konstaterar samtidigt att det är ett kvitto på att arbetsterapeuter behövs även utanför kontorstider.
– Men det är viktigt att det också syns i lönekuvertet.
Ett vanligare problem när det gäller arbetstider är hur flextiden fungerar, eller inte fungerar.
– Många av våra medlemmar har en alldeles för hög arbetsbelastning. I bästa fall skulle bemanningen var högre, annars bör arbetsgivarna beordra övertid. Men så ser det tyvärr inte ut, nu lägger medlemmarna i stället in det på flexen för att hinna med. Och så ska det inte vara.
Elsa Dahlgren understryker att flextid är till för att medarbetarna ska kunna få bättre balans i livet, inte för arbetsgivarna.
– Flex är helt frivilligt. Man behöver inte använda sin flex om man inte vill.
Tanken är inte att arbetsterapeuter ska kompensera för underbemanning med sin flextid – och riskera att jobba utan betalning om de slår i flextaket. Hon poängterar att det är viktigt att cheferna har koll på medarbetarnas flexsaldon.
– Om alla medarbetare slår i taket behöver jag som chef fundera kring varför det ser ut så. Vi rekommenderar täta avstämningar mellan chef och medarbetare.
Tiderna man kan flexa är också viktiga att ha koll på. Annars finns risken att man jobbar tidiga morgnar eller kvällstid utan extra ersättning, i stället för att få övertidsersättning.
Hon säger också att tidsspannet du kan flexa inte heller bör vara allt för snävt, i så fall motverkar det hela idén med flextid.
Avslutningsvis uppmanar Elsa Dahlgren medlemmarna som har funderingar kring arbetstider att höra av sig.
– Prata i första hand med facket lokalt. De vet vad som gäller på just din arbetsplats. Men du är självfallet alltid välkommen att kontakta oss centrala ombudsmän också.