Text: Katja Alexanderson Foto: Pontus Wikholm
Ekonomin i Region Östergötland är i kris. I slutet av februari aviserade arbetsgivaren ett jättevarsel på 900 anställda, läkare och sjuksköterskor undantagna. Bland de drabbade yrkeskategorierna finns bland annat arbetsterapeuter och annan rehabpersonal, men även undersköterskor och administrativ personal. Under våren har facken och arbetsgivaren förhandlat och det har varit turbulent.
– Det har tyvärr varit stora brister i processen. Arbetsgivaren har haft bråttom och inte förhandlat klart organisationsförändringen först, utan har velat förhandla driftsenheter och turordning parallellt med organisationen. Dessutom har vi inte fått rätt underlag inför förhandlingar, säger Raul Holmgren, central ombudsman på Sveriges Arbetsterapeuter, och tillägger att han under sitt långa yrkesliv som ombudsman aldrig varit med om något liknande.
Ursprungligen var det tänkt att medarbetarna skulle få besked före sommarsemestrarna, men efter den omfattande fackliga kritiken kommer uppsägningsbeskeden först i slutet av september.
– Det är en facklig seger att vi kunnat bromsa processen och få den mer strukturerad. Det märktes inte minst på möten med arbetsgivaren nu i augusti – det kändes som att de verkligen lyssnade på våra argument. Det ger bättre förutsättningar för att skapa en framtida organisation som håller.
Med det sagt ser Raul Holmgren stora utmaningar framöver. Arbetsmiljön riskerar att bli väldigt tuff när många kollegor får sluta eller vakanser inte tillsätts. Under våren och sommaren har antalet berörda minskat, bland annat eftersom personal valt att sluta frivilligt. I skrivande stund handlar det om ungefär 20 arbetsterapeuttjänster som ska bort. En effekt av nedskärningarna är att det blir en hel del omplaceringar.
– De kraftiga besparingarna kommer att slå hårt, både för de som blir av med jobbet och de som blir kvar i en slimmad organisation och kanske behöver byta arbetsplats eller får ett vikariat i stället för en fast tjänst. I förlängningen riskerar det även att påverka vården och patienterna.
Förbundet har hållit välbesökta och uppskattade medlemsmöten online om varslet under våren och träffarna kommer att fortsätta löpande under processen.
– Medlemmar är självklart också alltid välkomna att höra av sig till medlemsrådgivningen med frågor.
För fysioterapeuten Albert de Haan, ordförande i det lokala Sacorådet i Region Östergötland, kom inte själva varslet som en överraskning – att ekonomin var dålig var ingen nyhet – men han var inte riktigt beredd på omfattningen. Han delar Raul Holmgrens bild att det varit en forcerad process från arbetsgivarens sida.
– Vi har haft olika syn mellan arbetsgivarparten och de fackliga parterna på hur vi tycker att processen har varit, och framför allt på hur processen borde vara. Det har varit extremt ansträngande och energikrävande, inte minst med tanke på det omfattande varslet som berör väldigt många olika grupper och en stor del av verksamheterna.
Han tillägger:
– Ett grundläggande problem är att turordningen och driftsenheterna huvudsakligen har hanterats centralt och initierades innan lokala förhandlingar av arbetsorganisationen.
Sacorådet har också opponerat sig emot hur varslet är fördelat på de olika verksamheterna och yrkeskategorierna. Arbetsgivaren har utgått från de yrkesgrupper som ökat mest under perioden januari 2020 – december 2023, i princip utan att ta hänsyn till varför de vuxit eller om uppdragen förändrats.
– Det finns oftast en orsak till att man har ökat. Det beror inte på att vi har haft ett överskott och sen kunnat ”lyxa till det”. Det har skett utifrån behov, säger Albert de Haan.
Han konstaterar att exempelvis vård av psykisk ohälsa varit underbemannad tidigare, samtidigt som den psykiska ohälsan ökat de senaste åren. Den kraftiga kritiken till trots har han en viss förståelse för att arbetsgivaren ville få till en snabb process med tanke på att underskottet fortsätter att växa. Under våren har det efter förhandlingarna gjorts vissa justeringar i varslet.
Den nya arbetsorganisationen ska införas redan nu i höst. Förutom neddragningar av antalet tjänster handlar det bland annat om att införa nya arbetssätt. Det kan exempelvis vara hur man ska prioritera, mindre täta uppföljningar eller erbjuda mer vård digitalt.
– Vid besparingstillfällen är det inte helt ovanligt att mycket av arbetet läggs i medarbetarens knä. Det handlar oftast om att man ska prioritera inom sitt arbetsområde – och då heter det många gånger att ”ni som kan verksamheten bäst är bäst på att prioritera”. Det går an så länge man kan prioritera mellan olika diagnoser och grader. Men det blir en stor etisk stress för medarbetarna när det handlar om prioriteringar där man har två patienter som behöver behandlingen men bara kan ta emot en.
Framför allt befarar Albert de Haan att det kommer att drabba psykosocial verksamhet, både inom psykiatrin och primärvården. Och säger att framöver kommer det att vara viktigt att följa upp konsekvenserna på arbetsmiljön.
– Hittills har det varit stora penseldrag, många hade bara några veckor på sig att skissa fram nya arbetsorganisationer. Nu när vi ska implementera den nya arbetsorganisationen blir det väldigt viktigt med en tydlig medarbetarmedverkan.
Han lyfter att ytterligare en effekt av besparingarna kan bli ett kompetenstapp om erfarna medarbetare försvinner från verksamheten till följd av omplaceringar eller för att de väljer att sluta.
Avslutningsvis konstaterar Albert de Haan att samverkansklimatet i Region Östergötland tyvärr fått sig en rejäl törn under våren. Han hoppas att man snabbt kan hitta tillbaka till en bra konstruktiv dialog för att minimera effekterna av neddragningarna.
– Det skulle vara nog vara vettigt att, från båda håll, göra en analys av varför det blev som det blev.