Text: Anki Wenster Illustration: Arad Golan Coll
Måndag v. 35 är det dags. Då startar den första gruppen arbetsterapeutstudenter som valt den nya hybridutbildningen vid Jönköping University. På Campus Ronneby i Blekinge kommer 10 studenter att följa undervisningen i realtid tillsammans med de 37 studenterna som är på plats i Jönköping.
– Det ska bli fantastiskt roligt att kunna erbjuda fler studenter utbildning som kanske inte valt att studera annars. Jag tänker att vi kommer att få väldigt motiverade studenter som väntat på möjligheten, säger Eva Edström, programansvarig vid Jönköping University.
Hon har haft mycket kontakt med Campus Ronneby som har drivit frågan. Efter pandemin finns en annan flexibilitet och flera av lärarna jobbar till och från på andra orter. Hon tror inte att tillgängligheten blir ett problem för studenterna. Däremot finns det andra utmaningar.
– Vi arbetar utifrån en studentaktiv pedagogik och det kräver lite extra, av såväl lärare som tekniklösningar i och i anslutning till hybridsalarna för att det ska fungera.
Active Learning Classroom innebär att studenterna utgår från instuderat material som finns på lärplattformen. Man träffas sedan i grupper i klassrummet och arbetar med olika frågeställningar. Studenterna sitter vid runda bord där de har tillgång till bildskärm och whiteboard. Läraren har ingen fast plats utan roterar i klassrummet, lyssnar och fångar upp frågor och har genomgångar efter behov.
– Det fungerar alldeles utmärkt om samtliga studenter är i samma rum. Utmaningen blir nu att vi har två grupper i Ronneby och sex grupper i Jönköping som ska tillämpa samma pedagogik. De ska kunna uppfatta vad som kommuniceras av såväl lärare som andra studenter utan att störas av varandra. Vi jobbar mycket med det och tränar på att hantera tekniken på ett bra sätt och få det att fungera praktiskt.
I Blekinge på Campus Ronneby, 20 mil söderut, finns verksamhetsutvecklaren Åsa Direnius. Här driver man sedan tidigare decentraliserade utbildningar i samarbete med Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet.
– Jag är väldigt imponerad av samarbetet med Jönköping University. Det har varit positivt och alla är väldigt engagerade, och vi jobbar tillsammans med tekniker i Jönköping för att lösa de tekniska utmaningarna med undervisning via länk.
Som planen ser ut (i början av maj) kommer studenterna på Campus Ronneby att mötas av en sal möblerad för två grupper. Varje grupp har tillgång till en whiteboard och en större skärm – samt en teknisk lösning med mikrofon, högtalare och kamera. Läraren i Jönköping har möjlighet att kommunicera med en grupp åt gången i ett ”virtuellt ljudrum”. Studenterna styr det virtuella rummet via en kontrollpanel.
– Det ska vara så enkelt som möjligt för studenterna. Support finns på plats om det behövs. Vi är också ett stöd för lärarna, exempelvis om de vill få ut material till studenterna.
Genom att studenterna är på plats och interagerar kommer de snabbt ihop som en grupp och lär känna varandra, säger Åsa Direnius och betonar att den sociala samvaron är enormt viktig. Utvärderingar visar att studenter på Campus som är igång på andra utbildningar är väldigt nöjda.
– Vi är ett minicampus med gemensamma ytor som studentkök och grupprum. Man kan också komma hit för att arbeta med gruppuppgifter och vi har referenslitteratur.
Att få till en decentraliserad utbildning är en utmaning . I det här fallet kommer initiativet från en samverkansgrupp i regionen med representanter från kommun och region. Förhoppningen är att andra lärosäten inspireras av hybridmodellen.
– Genom att använda ett lokalt campus når man personer som annars inte hade valt att studera.
I Blekinge finns också Jeanette Spogardh som varit kretsordförande i snart 14 år. Hon jobbar på Valjeviken som är en privat stiftelse som bland annat erbjuder multimodal rehabilitering.
– Vår lilla styrelse är väldigt positiva till utbildningen. Vi har haft stora problem med rekrytering i våra fem kommuner i Blekinge. Nyligen slutade två av mina kollegor och det har varit svårt att rekrytera. Det är likadant i Karlshamn regionalt, och Ronneby kommun har också haft det tufft.
När det blir lediga tjänster är det samma personer som snurrar runt säger hon.
– Inget nytt blod kommer in, och det behövs för det är ganska hög medelålder hos våra 135 medlemmar.
Inom regionen ser man fram emot att ta emot studenter som gör sin VFU. På Valjeviken är planen att ta emot arbetsterapeutstudenter igen till hösten, det har varit svårt den här våren på grund av underbemanningen.
– Om man är ute i tid kan vi erbjuda fritt boende, och studenterna står endast för matkostnader. Just nu har vi två fysioterapeutstudenter från Linköpings universitet.
Åter till Eva Edström på Jönköping University som har aktuella ansökningssiffror. Intresset är stort inför hösten. Totalt är det 389 sökande till Jönköping University och 88 förstahandssökande. Till Campus Ronneby har totalt 135 sökt varav 51 är förstahandssökande till de tio platserna, som är satta efter möjligheten att erbjuda VFU-platser i Blekinge.
– Den första kursintroduktionen blir på plats i Jönköping. Vi kommer att jobba med teambuilding för att alla studenter ska känna att de har en tillhörighet. Under utbildningen planeras obligatoriska gemensamma träffar, framförallt med fokus på praktiska moment i utbildningen. Men vi är flexibla och kommer att lyssna av studenternas behov.
Eva Edström berättar att intresset för hybridutbildningen är stort även från Campus i Värnamo och Vimmerby.
– Vi håller som bäst på att utforma salar och hålla workshops för oss lärare för att vara förberedda inför höstterminen. Jag ser också fram emot samarbetet framöver, och att förhoppningsvis kunna starta upp en handledarutbildning i Blekinge våren 2025.
Vid Umeå universitet ges arbetsterapeutprogrammet på distans från hösten 2023. Studenter som började utbildningen tidigare går klart som planerat.
Ulla Nygren, som är programansvarig, säger att utan erfarenheterna av digital undervisning under pandemin hade det varit svårare att våga satsa på en distansutbildning. Beslut om en övergång togs i juni 2021 och därefter inleddes ett samarbete med Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) för att utveckla det nya programmet. Efter ett år med distansutbildning har man sett vad som fungerar och vad som behöver utvecklas.
– Vi är noga med att skapa uppgifter där studenterna jobbar tillsammans i mindre grupper. Vi försöker också stimulera dialogen både mellan studenter och lärare och mellan studenterna. Det är viktigt att kompensera för ”bortfallet av det sociala kittet”.
Distansutbildningen har generellt fungerat bra tycker hon, men kräver mycket arbete och stort engagemang från båda håll. För lärarna handlar det om att vara långt fram i kursplaneringen för att studenterna – där många är föräldrar – i sin tur ska kunna göra sin planering.
Genom att studenterna är förberedda och har läst instuderingsmaterial eller sett en film försöker man hålla de digitala mötena kortare. Det handlar också om att ge förutsättningar för att studenterna ska hålla motivationen uppe och inte känna sig strandsatta.
– Tillgängligheten har stor betydelse. Som att kurssajten är logiskt utformad och lättnavigerad och att instruktioner och uppgifter är tydliga och inte väcker för många frågor. Men också att det finns lärare som snabbt kan besvara frågor om det behövs.
Så hur skapar man ett sammanhang för studenterna på distans?
Ulla Nygren bollar frågan vidare till kollegan Jesper Andersson som är lärare på arbetsterapeutprogrammet och pedagogisk utvecklare.
Sammanhållningen och sammanhanget är något som man diskuterat mycket, säger han.
– Det är viktigt att alla känner att vi har ett gemensamt uppdrag och mål, och gör det bästa av tiden när vi träffas både fysiskt och digitalt. Vi försöker ha en familjär och avslappnad inställning, och läraktiviteterna är inte bara tillfällen att lära utan också sociala sammanhang.
Han säger att det även handlar om att ha tilltro till studenterna och ge både utmaningar och ansvar. Men också att ta tillvara deras förkunskaper och mångfalden som finns i gruppen.
– Studentgruppen har varit redo för upplägget, de är både motiverade och ansvarstagande.
En av studenterna som läser på distans är Sandra Eriksson.
– Jag är sambo och ville bo kvar i Kalmar och då var distansutbildning ett bra val. Jag trivs väldigt bra med utbildningen på Umeå universitet, men om möjligheten funnits tidigare att studera i Ronneby hade jag kanske valt det.
Sandra har precis landat efter en vecka i Umeå med undervisning på plats där hon träffat sina kursare som är spridda över hela Sverige, och en student i Norge. Men hon tycker att det har funkat bra att få till gruppkänslan även på distans och känner sig inte ensam.
– Vi har en väldigt bra sammanhållning i vår kurs. Vi har en klasschatt på Messenger och via en zoomlänk som alltid är öppen har vi skapat ett fikarum. Någon kanske skickar ett meddelande i messengerchatten: Nu hoppar jag in i fikarummet om någon vill bolla den här uppgiften.
För Sandra Eriksson har studierna flutit på bra och i juni 2026 tar hon examen.
– Det krävs en del självdisciplin men det finns också många möjligheter och sätt att lära sig på genom grupparbeten, filmer och interaktivt lärande. Men det är viktigt att planera studierna i vardagen, och att hålla sig till schemat kan underlätta.
På Umeå universitet är nyheten inför intagningen till hösten 2024 att studenterna som blir antagna till distansutbildningen kan välja utifrån 15 studieorter i norra regionen, berättar Ulla Nygren. Det innebär att statliga medel delvis bekostar resor tur och retur från studieorterna till kursträffarna på Umeå universitet, samt för boende. Studenterna har genom decentraliseringen även möjlighet att göra VFU på hemorten eller i närheten.
– Det är roligt att vi har 96 förstahandssökande till hösten och att majoriteten är från Norrland. Det ökar sannolikheten för att studenterna stannar kvar efter utbildningen – och stämmer överens med tanken om decentralisering.