Texter: Anki Wenster & Katja Alexanderson Illustration: Matilda Petersson
1. Hälso- och studiefrämjande insatser med arbetsterapeut i skolan. Sveriges Arbetsterapeutstudenter, tillsammans med Emilia Johansson (lokala styrelsen i Luleå) och Jaka Kosmac (lokala styrelsen i Jönköping), vill att förbundsstyrelsen ska fortsätta arbeta för att arbetsterapeutyrket lagstadgas som en del av elevhälsan, även om det inte blir resultatet av den pågående utredningen av elevhälsan. Motionärerna anser att dagens elevhälsa har ett alltför ensidigt fokus på att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål, men att insatser för elevers fysiska och psykiska hälsa ofta uteblir. Och lyfter bland annat att arbetsterapeuter har en viktig roll att spela i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan.
2. Förbundsorganiserade nätverk för olika fält inom arbetsterapi. Värmlandskretsen vill att förbundsstyrelsen undersöker möjligheten att skapa nätverk/sektioner som arbetsterapeuter kan anmäla sig till via förbundet samt en användarvänlig digital plattform. Elin Widmark är suppleant i Värmlandsstyrelsen och har tagit initiativ till motionen.
– Vi saknar nätverk. Vi arbetar inom olika fält och har ingen naturlig hemvist där vi får kontakt med andra inom samma område. Det finns ett behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte och en person som är ansvarig för spridning av konferenser, projekt och forskningsresultat.
Elin Widmark konstaterar att det finns initiativ runtom i landet, som exempel nämner hon en Facebooksida för habilitering. Men det är svårt att nå ut med information, alla använder inte sociala medier och mejllistor är svåra att hålla uppdaterade – så Värmlandskretsen ser vinster med ett nätverk som nås och organiseras via förbundet.
– Det skulle ge en bättre kontaktyta för många fler. Det kan också bidra till att man stannar i yrket eller inom sitt område om det finns tillgång till handledning med bra kvalitet.
Elin Widmark tror även att det skulle vara ett stort stöd för kollegor som söker sig till en helt ny arena. Men också för att bevara kompetensen inom ett område och föra den vidare när man byter arbetsplats, och ett incitament till att vara medlem.
– Vi önskar en infrastruktur för nätverk, kollegor emellan, inom olika områden. Man ska kunna vara med oavsett intressenivå, både som nyfiken nyanställd eller om man aktivt vill driva frågor. Det ska vara en låg tröskel och lättillgängligt i en redan stressig arbetsvardag.
3. Fler studietakter på universiteten. Sveriges Arbetsterapeutstudenter vill att förbundsstyrelsen ska verka för att arbetsterapeututbildningen också ska erbjudas på delfart. Motionärerna konstaterar att i dag ges alla arbetsterapeutprogram i Sverige med en studietakt på hundra procent, under tre år. De anför att det vore positivt om det gick att läsa utbildningen på både 50 och 75 procent, i alla fall på något av Sveriges lärosäten. Och tror att fler studietakter skulle ge fler studenter förutsättningar att genomföra utbildningen, exempelvis studenter med funktionsnedsättningar och personer som har svårt att kombinera sitt övriga liv med heltidsstudier.
4. Arbetsterapi inom kriminalvården. Sveriges Arbetsterapeutstudenter vill att förbundet ska uppmärksamma arbetsterapeutens roll och betydelse inom kriminalvården. Studentstyrelsen anser att arbetsterapeuter har en viktig och betydelsefull roll att fylla inom kriminalvården, men att professionen inte utnyttjas i dag. Att erbjuda arbetsterapeutiskt stöd i rehabilitering skulle kunna minska återfallsfrekvensen och möjliggöra för en bättre återintegrering i samhället.
5. Dags för ny titel. Oscar Karlsson lyfter ett namnbyte till ergoterapeut i stället för arbetsterapeut. Han anser bland annat att arbetsterapeut är missvisande i majoriteten av professionens verksamhetsområden, som äldreomsorg, sjukhusvård, habilitering med flera. Och anför också att ”vi går emot samtliga andra länder nationellt där man i stället valt ergoterapeut.”
6. Nya arbetssätt för arbetsterapeut/fysioterapeut med hjälp av personcentrerad strukturerad rehabiliteringsdokumentation. Gullan Maria Ahl lyfter vikten av utökat samarbete mellan arbetsterapeut och fysioterapeut med hjälp av personcentrerad strukturerad rehabiliteringsdokumentation. Motionären yrkar att förbundet på olika sätt lyfter fram och sprider information om interprofessionellt teamarbete med ett specifikt teambaserat instrument och arbetssätt för flera professioner, ADL-Rainbow som motionären själv utvecklat.
7. Ökad tillgänglighet till digital facklig grundutbildning. Blekingekretsen vill att den digitala fackliga grundutbildningen ska vara öppen för alla intresserade medlemmar.
– Vi känner att folk är tveksamma till fackligt engagemang och det är svårt att rekrytera. Vår tanke är att det kunde underlätta med en kortare digital kurs för de som är lite nyfikna på fackligt arbete, säger Jeanette Spogardh, ordförande i Blekingestyrelsen.
Hon fortsätter:
– Kursen ska kunna genomföras på några timmar och det ska också finnas möjlighet att fördjupa sig. Den skulle ge en bra inblick och överblick om vad man gör på olika nivåer och vad det innebär det att vara exempelvis arbetsplatsombud eller LOM, och vad som förväntas av mig om jag är med i Sacorådet.
Vad vill ni uppnå?
– Vi hoppas på bifall. Och att en kurs kan locka fler att engagera sig fackligt. När vi nyligen skulle ha en digital träff med arbetsplatsombuden var det bara vi i styrelsen som anmälde oss.
8. Konkreta stöd till lokala löneförhandlare. Västerbottenkretsen och Norrbottenkretsen vill att Sveriges Arbetsterapeuter verkar för att fler medlemmar ska vilja ta på sig uppdrag som företrädare i löneöversyner. Därtill vill de båda kretsarna att Sveriges Arbetsterapeuter tillhandahåller mer stöd till lokala löneförhandlare i form av konkreta verktyg och fler insatser i det lokala lönebildningsarbetet. De lyfter problemet med att lönespannet är väldigt komprimerat på många arbetsplatser och anser att lokala företrädare behöver mer kompetens för att kunna arbeta för att ändra på det.
9. Förkortade arbetsdagar för att främja vardagsbalans. Sveriges Arbetsterapeutstudenter har skrivit en motion med rubriken: Förkortade arbetsdagar för att främja vardagsbalans. Ingången är att sex timmars arbetsdag kan förbättra arbetsmiljön och göra arbetsterapeutyrket mer attraktivt. I studentstyrelsen sitter Kennie Östman och Sofie Sjöberg.
– Inom vår profession pratar vi mycket om vardags- och aktivitetsbalans. Vi har det i vår utbildning, och vi möter många med ohälsa. Det är självklart mycket i samhället som påverkar hur vi mår, men en del är jobbet, säger Sofie Sjöberg.
Kennie Östman fortsätter:
– Som arbetsterapeut har man fokus på en meningsfull vardag och det känns som en fråga för oss. Det var också länge sedan lagstiftningen om 40-timmarsvecka trädde i kraft, sedan dess har vi bara ökat produktionstakten och jobbar mer.
Sofie Sjöberg säger också att en hög arbetsbelastning tar mycket energi och konsekvensen kan bli att man inte orkar med andra meningsfulla aktiviteter som familj och fritidsaktiviteter.
– Om en förkortad arbetsdag är en av lösningarna på ohälsan så vill vi vara med på den resan. När det gäller forskning om arbetstidsförkortning kan vi bistå med kompetens, kunskap och våra utvärderingsinstrument.
I motionen lyfts fram att en förkortad arbetsdag kan leda till en bättre arbetsmiljö med ökad effektivitet och minskad personalomsättning.
– Kortare arbetstid gör att man får en återhämtning, som eventuellt kan leda till minskad stress och göra att man blir mer effektiv på arbetet. Om man erbjuder bra arbetsförhållanden kanske man stannar kvar på sin arbetsplats. Yrket blir även mer attraktivt, säger Kennie Östman.
Och tillägger:
– Men en arbetstidsförkortning skulle eventuellt också kunna ge motsatt effekt för att man hinner med mindre.
De är överens om att frågan om hur en arbetstidsförkortning ska genomföras i praktiken är komplex. Och att det nog krävs en samhällsförändring när det gäller arbetstider generellt, i kombination med andra samhällsreformer. De tror också att en arbetstidsförkortning kan behöva ske stegvis och vara flexibelt utformad för att passa alla.
– Vi vill självklart att vår motion ska bifallas, men vi har accepterat att den kanske inte går igenom. Grundtanken är att väcka diskussion om arbetstidsförkortning i förbundsstyrelsen, säger Kennie Östman.
Ni verkar vara en motionsintresserad grupp. Ni har skrivit fem motioner, varför?
– Vi i styrelsen är intresserade av att påverka, och det var roligt att vi fick berätta om den här motionen. Det var första gången jag var med och skrev en motion och det var nyttigt att få testa, säger Sofie Sjöberg.
10. Synliggöra arbetsterapi för en yngre målgrupp. Sveriges Arbetsterapeutstudenter vill att förbundsstyrelsen ska prioritera arbetet med att synliggöra arbetsterapeutyrket för en yngre målgrupp. Motionärerna tycker att förbundet redan gjort viktiga insatser för att sprida information om arbetsterapi och professionens kompetens. Men upplever att det finns en lucka i informationsspridningen till gymnasieungdomar och unga vuxna som snart ska söka till utbildningar. Motionärerna vill att förbundet eftersträvar en ökad synlighet av arbetsterapi på plattformar som tilltalar en yngre målgrupp.