Text: Pontus Wikholm Illustration: Helena Lunding Hultqvist
Tio år på omsorgsförvaltningen i Hässleholms kommun. Sedan kände Björn Rosdahl sig redo att hoppa på uppdraget som skyddsombud.
– Dels har andra haft rollen tidigare, dels var det en mognadsgrej. Uppdraget är lite utöver det vanliga och jag kände att det var lättare då allt annat flyter på – och jag var bekväm i min roll som arbetsterapeut.
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren och de anställda samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Ett skyddsombud, eller arbetsmiljöombud som det också kallas, är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor, men har inget eget ansvar för arbetsmiljön.
– Det är cheferna som är ansvariga. Men som skyddsombud är vi med i riskbedömningar inför olika förändringar i verksamheten, som till exempel ombyggnader, omorganisationer eller nya arbetsmetoder.
För att komma in i arbetet har Björn Rosdahl gått arbetsgivarens utbildning för chefer och skyddsombud samt utbildningar genom facket. I Hässleholm hålls utbildningar tillsammans med några andra kommuner – mycket kopplat till Suntarbetslivs material.
– Vi behöver samma bakgrundskunskaper som arbetsgivaren för att kunna samverka. Och prata samma språk.
De tre skyddsombuden på Björns arbetsplats (en från Fysioterapeuterna och en från Kommunal) har sina egna skyddsområden, men under de årliga arbetsmiljöronderna i början av mars var alla med.
– Rehabenheten är utplacerad på sex olika ställen, men skulle det vara något så representerar jag ju alla.
Under ronderna kom man bland annat fram till att både bilar och parkeringar behöver ses över. Andra stora frågor var den digitala arbetsmiljön med välfungerande it-system samt den höga arbetsbelastningen. Nu sammanställer man alla delar med arbetsgivaren och diskuterar åtgärder.
– Sen är det upp till arbetsgivaren att genomföra dem. Efter sommaren följer vi upp hur långt vi kommit och går vidare. Och så börjar vi på nytt nästa år.
Björn säger att samarbetet med cheferna funkar bra.
– Cheferna är duktiga, men det är klart de kan missa grejer. Och då är det vårt jobb som skyddsombud att påtala behov av riskbedömningar. Vi hade en situation där ett särskilt boende skulle utöka platserna, vilket hade lett till en ökad arbetsbelastning. De som påverkades hade en kontakt med cheferna, men flaggade till oss också och nu har vi en vidare dialog kring det.
Ett skyddsombud ska få den tid som behövs för att utföra sitt arbete. Hur mycket tid som går åt till rollen har Björn Rosdahl svårt att uppskatta.
– Ibland är det inget alls, ibland bara en timmes möte för något, men nu under arbetsmiljöronderna har det gått åt ganska många timmar.
Ingen ersätter Björn i verksamheten då han jobbar som skyddsombud (och fackligt arbetsplatsombud). Hittills har det gått ihop, med hjälp av kollegorna förstås, säger Björn.
– Det är viktigt att vara tydlig. Berätta vad det är för möten du går på, så kollegorna förstår varför man är borta. Det är lättare att hoppa in för någon om man förstår vad det ger.
Han tillägger:
– Sen är det ju oftast arbetsgivaren som kallar till mötena, och de har också ett intresse av att det ska löpa på. Mina närmaste chefer sätter gärna möten tidigt på morgonen eller senare på eftermiddagen så man hinner ut till patienterna.
Björn Rosdahl gillar att ha fått en större inblick i verksamheten som skyddsombud. Allra bäst tycker han om riskbedömningar inför förändringar – och att sitta ner och prata förslag på åtgärder.
– Det är kul. När man känner att de lyssnat och tagit till sig förslagen. När ens idéer ger resultat och man vet att man faktiskt varit med och påverkat något till det bättre. Då är jag rätt så nöjd.