Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström
Kontakta Försäkringskassan. Boka läkartid. Prata med arbetsgivaren. Kontakta Försäkringskassan igen. Att hantera en sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess är en kognitiv utmaning många gånger. Då kan det vara skönt att ha någon att luta sig emot.
– Som rehabkoordinator på vårdcentral brukar jag säga att jag är ett stöd för patienterna – och läkarna, säger arbetsterapeuten Aras Hussein.
Just nu jobbar han en dag i veckan som inhyrd (från egna företaget Your Ability) rehabkoordinator på en vårdcentral i Eskilstuna. Genom åren har han arbetat på flera olika mottagningar som rehabkoordinator och det var även en del av hans första jobb som arbetsterapeut inom psykiatrin för sju-åtta år sedan. Huvuduppgiften är att kartlägga nuläget och ta fram en plan för hur sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska se ut.
– Hur förhindrar vi en sjukskrivning och förebygger den? Eller om personen redan är sjukskriven, hur kommer man tillbaka till arbetet?
I mötet med patienterna handlar det mycket om att stötta och informera om vad alla kraven från olika myndigheter innebär. Han hjälper också till med kontakter med såväl myndigheter som arbetsgivare, bland annat om anpassningar som kan behövas för att främja arbetsåtergång.
En viktig del av jobbet är även att kartlägga vilka insatser som behövs, och i vilken takt rehabiliteringen ska ske. Vid första mötet med patienten går han nästan alltid in på ADL och pratar om hur personens vardag ser ut.
Då ser man dem som en person och inte bara en ”sjukskrivning” som ska tillbaka i arbete.
– Det går nästan inte att undvika som arbetsterapeut. Det är alltid uppskattat av patienterna för då ser man dem som en person och inte bara en ”sjukskrivning” som ska tillbaka i arbete.
Han fortsätter:
– Jag blir en enorm avlastning för patienten i vilken väg man kan gå, och är samtidigt ett stöd för läkaren efter att jag har träffat patienten utifrån min arbetsterapeutiska bakgrund.
Aras Husseins bild är att läkarna verkligen uppskattar hans input eftersom de många gånger möter patienten väldigt kort tid och nästan bara hinner diskutera medicinering och mående.
– Läkarna har till exempel inte så mycket tid att prata om hur kontakten med arbetsgivaren ser ut. Som rehabkoordinator blir jag verkligen spindeln i nätet, både internt och externt.
Han trycker på vikten att ha bra rutiner för samarbetet med läkarna, så att de skickar patienterna i tid till honom, allra helst så fort de ser risken för en längre sjukskrivning. Desto tidigare han kan komma in desto bättre.
Merparten av personerna han träffar jobbar inom förskola, skola och vården. Det är akuta stressreaktioner, depressiva episoder och utmattning. Ofta har personerna problem med kognitionen och därför är Aras Hussein glad att han numera kan använda sig av digitala kognitiva test för att bättre planera rehabiliteringsprocessen. Verktyget Mindmore bygger på digitaliserade evidensbaserade och väletablerade kognitiva test som i dag oftast görs med penna och papper. Beroende på vilken sjukdom eller tillstånd patienten utreds för finns olika testbatterier. Personen blir igångsatt och gör sedan testet själv på en läsplatta. Resultatet genereras automatiskt som en kognitiv profil som visar domänspecifika nedsättningar, begränsningar och resurser, i både diagram och text som kan kopieras in i journalen.
Aras Hussein tycker att resultaten från Mindmore är värdefulla i kontakten med Försäkringskassan.
Det behövs kvantitativa mått när vi ska förklara varför vi bedömer att en patient ska fortsätta vara sjukskriven.
– Det behövs kvantitativa mått när vi ska förklara varför vi bedömer att en patient ska fortsätta vara sjukskriven, säger han och tillägger att det förstås alltid är läkaren som står för bedömningen i intyget.
Han konstaterar att de digitala testen är ett värdefullt komplement till att redogöra för patienternas upplevelse av sitt mående. Det kan handla om att kunna visa att en patient har förbättrat kognitionen och därför kan gå upp i arbetstid, men också om att man inte ser en förbättring och personen därför behöver fortsatt sjukskrivning.
En annan vinst är att testen bidrar till att ge patienterna insikt i hur de fungerar kognitivt och hur hjärnan mår – och man kan följa upp det över tid. Många Aras Hussein möter är rädda för att bli misstrodda, att folk ska tro att de hittar på sina besvär, och då är det en befrielse att få det på papper.
– De får svart på vitt varför vissa saker inte funkar just nu: ”Det är inte konstigt att du som sjuksköterska inte klarar av att sitta i telefonen – titta här på diagrammet för ”mental flexibilitet”.
Han tycker också att den kognitiva profilen är användbar för att planera återgång i arbete eftersom man kan se var personen har sina styrkor och svagheter och anpassa arbetsuppgifterna utifrån det.
Aras Hussein är noga med att påpeka att de digitala testen är ett komplement, ett nytt verktyg i lådan som kan bidra till bättre rehabplanering. Det ersätter inte att observera i aktivitet.
– Jag sitter med i rummet under testerna och har fortfarande mina arbetsterapeutiska glasögon på mig. Kommer de i tid till mötet? Kommer de ihåg vad vi skulle göra i dag? Förstår de instruktionerna från paddan? Och så vidare. Det utesluter inte heller att jag kan bedöma att vi vill se närmare på ADL eller låta göra en arbetsförmågebedömning.
Aras Hussein uppmanar fler att pröva digitala test.
– För mig är det här en del av framtidens arbetsterapi. Det är ett sätt att effektivisera och vidareutveckla vårdenheter. Det går att jobba snabbare och modernare, med bibehållet patientfokus och patientsäkerhet.