Ledare: Lön för mödan

”Det är orimligt att vår lön inte motsvarar den samhällsnytta vi gör – varje dag, varje vecka, varje år. Arbetsterapeuter ­bidrar till ett jämlikt och hållbart samhälle och vi ska lönesättas därefter.”

För oss som fackförbund är det en central fråga att våra medlemmar har arbets­villkor och löner som är långsiktigt hållbara. Redan 1945 bildades den första ”­lönekommittén” inom det som då hette Föreningen för Arbets- och sysselsättningsterapeuter, och frågan har sedan dess alltid funnits på agendan för oss arbetsterapeuter.

I dag ingår löne­frågor som en självklar del i förbundets huvud­strategi – att driva nolltolerans mot ett ohälsosamt arbetsliv.

Många fackliga kamper har vunnits sedan slutet av 1940-talet, då yrket arbetsterapeut började etablera sig i Sverige. Vi har mycket att tacka dem som varit våra fackliga förkämpar genom åren för. Utan dem stod vi utan många av de arbetsvillkor vi i dag ser som en självklarhet – betald semester, 40-timmarsvecka, sjuk- och föräldraförsäkring, tjänstepension och mycket mer.

Trots detta möts vi år efter år av budskapet att ­arbetsterapeuter tillhör de professioner vars utbildning inte lönar sig. Vi är inte ensamma om att vara i den situationen. Detta faktum delar vi med ­flera ­andra kvinnodominerade professioner inom väl­färden – fysioterapeuter, lärare, socionomer, sjuksköterskor och många fler. Men att vi är många är ingen tröst, snarare tvärtom. Det är orimligt att vår lön inte motsvarar den samhällsnytta vi gör – varje dag, varje vecka, varje år. Arbetsterapeuter ­bidrar till ett jämlikt och hållbart samhälle och vi ska lönesättas därefter.

De senaste åren har vi sett en positiv ökning av våra ingångslöner, mycket till följd av den stora brist på arbetsterapeuter som råder i hela landet. Förra årets löneenkät visade dock en löneökning på 3,9 procent för identiska individer i hela medlemsgruppen. Det är inte tillräckligt, särskilt inte eftersom motsvar­ande siffra för 2017 var 4,3 procent. Jag är särskilt ­bekymrad över att så många erfarna arbetsterapeuter inte har den lönekarriär de förtjänar.

Vi tänker inte ge oss. Under de kommande åren har förbundet fått fullmäktiges uppdrag att kraftsamla för att arbetsterapeuters löner och möjlighet till ­lönekarriär ska öka. Tillsammans med lokalt och centralt förtroendevalda arbetsterapeuter kommer vi att ta fram en gemensam nationell lönestrategi. Den kommer att vara utgångspunkt för ett utökat och mer effektivt stöd till enskilda medlemmar i ­lönefrågor och inför lönesamtal. Vi kommer att fortsätta utveckla konkreta verktyg och vi kommer att driva opinion både lokalt och nationellt. Under året kommer också ett material kring arbets­terapi och hälsoekonomi. Vi hoppas att det ytterligare ska stärka oss i våra diskussioner med arbetsgivare och politiker när det gäller värdet av arbetsterapi i ekonomiska termer. På så sätt vill vi som förbund än mer stötta både enskilda medlemmar och lokala förtroendevalda att ta kommandot vid förhandlingsbordet.

Nu vill vi se resultat. Det är dags att vi både som förbund och som enskilda medlemmar får lön för mödan.

Ida Kåhlin
Ordförande