Text: Katja Alexanderson Foto: André de Loisted
Kan det verkligen vara hälso- och sjukvård att sänka en krok på väggen? Ja, definitivt. I alla fall om du frågar Årets arbetsterapeut 2023 Catrin Knutsson på Dalby vårdcentral, utanför Lund. För vad är nyttan med träning, akupunktur, kortisonsprutor eller i värsta fall en operation om orsaken till besvären inte åtgärdas. Och häri ligger en av arbetsterapins stora styrkor enligt Catrin. För när andra professioner ofta frågar var och med vad en person jobbar, undrar arbetsterapeuten om hur:et. Hur ser det ut på din arbetsplats? Hur gör du när du lyfter saker? Hur ofta gör du det? Och så vidare.
– Med ett funktionellt synsätt blir det lätt samma lösning oavsett vem du har framför dig, men orsaken till problemet kan ju ligga i hur man utför en aktivitet. Frågan är: Hur kan vi få det att funka bättre?
Då kan lösningen vara att sänka en krok, så att personen slipper lyfta tungt och ofta ovanför axlarna. Catrin Knutsson tycker att det är helhetsperspektivet på människan i samspel med miljön och aktiviteten som gör yrket unikt – att man som arbetsterapeut inte är bunden till det funktionella, medicinska, kroppsliga.
– Vi kan se om det går att anpassa ett tillvägagångssätt eller göra något annorlunda i miljön. Genom att kartlägga patienters aktivitetsmönster fångar vi även upp tidiga tecken på ohälsa. Min upplevelse är att patienterna trånar efter någon som hör deras historia. Som tar sig tid. Om du på riktigt vill lära känna en patient – läs en arbetsterapeuts journal.
Catrin konstaterar att personer som är i samma ålder och har samma typ av besvär kan må väldigt olika beroende på vad de gör. Och att det därför är så avgörande att se människan framför sig – och på allvar arbeta personcentrerat. Hon brinner lite extra för interventioner och uppskattar arbetsterapeutens stora verktygslåda med olika insatser.
– Det är där vi gör skillnad. Utredningarna är oerhört viktiga så att man börjar i rätt ände, men jag tänker också att det är viktigt att vi inte släpper patienterna för tidigt.
Hennes erfarenhet är att små insatser många gånger kan göra extremt stor skillnad i människors liv och vardag.
– En liten förändring av dagen kan förhindra stressrelaterad ohälsa, ensamhet eller motverka en framtida sjukdom. En vardag man trivs med ger hälsa. Man ändrar lite i en morgonrutin eller avsätter lite luckor i en persons schema – och det kan hända något mirakulöst.
De flesta patienterna kommer till henne via vårdcentralens sjuksköterskor, några enstaka patienter kommer direkt, men även de andra professionerna skickar vidare till henne. Kollegorna vet vad hon gör och vad hon kan hjälpa till med. Teamarbetet är välutvecklat på vårdcentralen och var en av anledningarna till att hon sökte sig till Dalby.
– Om vi ska göra skillnad behöver vi jobba i team. Vi behöver använda tvärprofessionella kompetenser bättre för att möta det växande behovet av insatser. Och lyssna och lära mer av varandra – och kunna tillämpa forskning i praktiken.
Utöver att jobba kliniskt (på 75 procent) är Catrin Knutsson också funktionsföreträdare för arbetsterapeuterna i den regiondrivna primärvården i Skåne. Och det var just för sitt arbete med att utveckla arbetsterapin i den skånska primärvården som hon i slutet av oktober utsågs till Årets arbetsterapeut. Som funktionsföreträdare är hon en länk mellan förvaltningsledningen och golvet, och förmedlar information i båda riktningarna.
I rollen som funktionsföreträdare har hon bland annat byggt upp nätverksträffar för primärvårdens arbetsterapeuter och skapat en hemvist för professionen på intranätet med aktuell forskning, utbildningar, instrument, interventioner, patientbroschyrer och annat material som underlättar det kliniska arbetet.
– När jag blev funktionsföreträdare för tre år sedan var min ambition att skapa ett arbetsterapeutiskt imperium. Nu kan jag skratta lite åt det, men vi behöver ”nörda ner” oss i vad vi kan och berätta om det.
Catrin har också lett arbetet med att ta fram en tydlig professionsbeskrivning.
– Min ingång har varit att beskriva arbetsterapi på ett lättförståeligt sätt. Jag skrev så att även patienter skulle kunna läsa och förstå den, men också kollegor, verksamhetschefer och politiker. Man säger ofta att arbetsterapi är komplext. För mig är det ganska enkelt – men brett.
Att få politiker att förstå nyttan av arbetsterapi ligger henne varmt om hjärtat – hon tar alla tillfällen i akt för att göra det.
– Jag har haft som jultradition att skriva några rader till politiker i primärvårdsnämnden. Ibland har det gett effekt. En eftermiddag ringde en politiker när jag stekte pannkakor och vi talade om vilken effekt arbetsterapeutiska interventioner kan ha.
Jämlik vård står högt på hennes agenda och Catrin tycker att det borde finnas en nationell styrning av vilka professioner som ska finnas på en vårdcentral.
– Alla vårdcentraler borde ha en arbetsterapeut! Det räcker inte att det finns läkare, sjuksköterska och en medicinsk sekreterare. Flöden från specialistvården bryts om arbetsterapeutisk kompetens inte finns på vårdcentralen. Patienter blir utan delar av den rehabilitering de har rätt till. Det kan handla om att barn inte får hjälpmedel de behöver eller att bedömningar kring personlig assistans inte kan göras.
Hon avslutar:
– Vi måste förmedla det vi kan och gör bäst, så att beslutsfattare inte kan göra annat än att kräva att det ska finnas en arbetsterapeut på varenda vårdcentral i Sverige. Jag väljer att tro att det handlar om okunskap. När de förstår arbetsterapi kommer förutsättningarna att förändras. Framtidens hälso- och sjukvård klarar sig inte utan oss, men vi behöver verka nära andra professioner och samverka mellan vårdnivåer.
Fotnot. Läs om Årets arbetsterapeut på arbetsterapeuterna.se