Text: Katja Alexanderson Foto: Nicklas Thegerström
Snart har det gått tre år sedan Ida Kåhlin klev på sin andra period som förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter.
– Fullmäktigeperioden började i medvind. Förbundet hade skaffat sig bra positioner och blivit mycket synligare.
Bland annat hade antalet debattartiklar ökat kraftigt. Förbundets ökade inflytande i samhällsdebatten speglades också av att Ida Kåhlin klättrade på Dagens Medicins maktlista (plats 24) över inflytelserika personer i hälso- och sjukvården. Men trots de positiva förändringarna hade Sveriges Arbetsterapeuter tappat medlemmar, och att vända den trenden stod högt på förbundets agenda inför fullmäktigeperioden 2018–2021.
– Vi behövde bli fler och det var fullt fokus på att öka medlemsantalet. Vilket vi glädjande nog också har lyckats med. Extra roligt är att studenternas anslutningsgrad är den högsta hittills, sedan vi började mäta. Åtta av tio studenter är med i förbundet.
Ida Kåhlin lyfter fram att det ökande antalet medlemmar är resultatet av ett strukturerat arbete där förbundsstyrelsen, kretsarna, lokalt förtroendevalda och kansliet har dragit åt samma håll och fokuserat på att såväl värva nya medlemmar som vårda befintliga.
– En hög anslutningsgrad är avgörande för vår trovärdighet som organisation. Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst. Även framöver kommer vi att arbeta hårt för att alla arbetsterapeuter, oavsett vad man jobbar med, ska vara medlemmar i Sveriges Arbetsterapeuter. Och för att det som student ska vara självklart att gå med i förbundet – och stanna kvar när man blir yrkesverksam.
En höjdpunkt under de senaste tre åren var 75-årsjubileet för svensk arbetsterapi, som firades under 2019 och som uppmärksammades stort på Arbetsterapiforum på Folkets Hus i Stockholm. Förbundet gav också ut boken Pionjärerna och i tidskriften fanns det en egen sektion i varje nummer med historiska tillbakablickar.
Men så kom corona och världen och vardagen förändrades nästan över en natt.
– Halva fullmäktigeperioden har präglats av pandemin och förbundet fick snabbt anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Det har varit full fart, men en annan typ av verksamhet. Vi har tagit stora kliv i digitaliseringen, men vi hade ett försprång jämfört med många andra eftersom vår Akademi redan var i gång.
Ida Kåhlin lyfter också fram att kompetensbeskrivningarna, som reviderades vid fullmäktige 2018, innehåller digital kompetens och att det underlättade förbundets digitala språng. Att digitala möten blivit en naturlig mötesform har också gjort det lättare att få till enskilda samtal med politiker och andra beslutsfattare.
– Men jag har förstås saknat fysiska möten, bland annat alla resor runt om i landet där jag träffat medlemmar. Digitala möten är jättebra, men det finns en risk att man tappar viktiga nyanser. Och relationsskapandet blir lite svårare.
Ida Kåhlin tror att en bidragande orsak till att det fungerat så bra är att hon och flera i styrelsen redan hade arbetat tillsammans under en fullmäktigeperiod.
– Jag tror att det var mycket svårare för dem som fick ett uppdrag mitt under pandemin.
Pandemin har också satt ljuset på hur viktigt det är med rehabilitering.
– Vi har aldrig haft så många arbetsterapeuter som har synts och hörts i media som nu under pandemin. Det har synliggjort betydelsen av att arbetsterapeuter finns med hela vägen från akuten till att vi behövs i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet med Socialstyrelsen har varit jättebra och vi har kunnat vara med och påverka de riktlinjer och kunskapsstöd som tagits fram kring covid.
Under den gångna perioden har förbundet kraftsamlat kring hjälpmedelsfrågan. Inte minst när MTP-rådet rekommenderade regionerna att dra in möjligheten att förskriva tyngdtäcken, men också på ett mer övergripande plan. I oktober 2020 antog förbundsstyrelsen ställningstagandet En jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning. Under våren 2021 var förbundet aktivt i bostadsanpassningsfrågan och drev på för en utredning kring varför ansökningarna om bostadsanpassning minskar.
– Nyligen meddelade regeringen att de ger Boverket i uppdrag att utreda frågan. Det är glädjande, eftersom det med en åldrande befolkning är orimligt att behovet av bostadsanpassning ska ha minskat drastiskt på bara några få år.
Under perioden har förbundet också tagit fram en lönestrategi. Under devisen Kraftsamling: Rätt lön! är Höjd livslön ett av fyra föreslagna fokusområden (prop 5) inför nästa fullmäktigeperiod.
– Arbetsterapi är samhällsekonomiskt lönsamt, men arbetsterapeuter går back på sin utbildning. Så kan det inte fortsätta. Att förbättra inkomsten under hela livet, även pensionen, är ett prioriterat område. Genom konkreta verktyg, utbildning, lokal och central opinionsbildning kommer vi att ta kommandot i lönefrågan.
De övriga fokusområdena är: Vardagsliv i balans, En god och nära vård samt Digital utveckling och delaktighet.
– Fokusområdena pekar ut riktningen för förbundets arbete, men styr inte i detalj vilka aktiviteter som kommer att genomföras. Genom att välja färre områden än tidigare kan vi vässa genomslaget för vårt arbete.
Vardagsliv i balans sätter ljuset på hur dagens komplexa samhälle riskerar att skapa obalans i människors vardagsliv, vilket i sin tur kan bidra till såväl fysisk som psykisk ohälsa. Det handlar om människorna arbetsterapeuter möter i sin yrkesutövning, men också om att arbetsterapeuter behöver ha ett hållbart arbetsliv med balans mellan krav och resurser.
– Vi kommer att ta alla tillfällen vi kan i akt för att visa värdet av arbetsterapeuters kompetens för en hållbar och hälsofrämjande vardag i balans, för alla, oavsett ålder. Samtidigt kommer vi att driva opinion för att förbättra våra medlemmars arbetsvillkor. Professions- och traditionellt fackliga frågor går in i varandra – här har vi som förbund en dubbel styrka.
Under fullmäktigeperioden kommer övergången till En god och nära vård att vara en av de största förändringarna av hälso- och sjukvården i modern tid – med en primärvårdsreform och satsningar på kommunal hälso- och sjukvård.
– Största andelen av våra medlemmar finns där, och där finns också de största utmaningarna när det gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling och kompetensförsörjning, säger Ida Kåhlin.
Hon fortsätter:
– Arbetsterapeuters kompetens kommer att vara en avgörande pusselbit i den nära vården. För att vi ska vara med på tåget behöver vi både visa på värdet av arbetsterapi och driva på för goda arbetsvillkor i primärvården, säger Ida Kåhlin och konstaterar att det måste överföras resurser till primärvården.
Hon tillägger:
– Styr- och ersättningssystemen måste matchas mot de satsningar som ska göras. Förebyggande insatser behöver värderas högre.
Fokus kommer att ligga på att tydliggöra arbetsterapeutens hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser i regional primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Och inte minst på att fortsatt driva på för att Mar, medicinskt ansvarig för rehabilitering, ska finnas i alla kommuner. Ett steg på vägen är att frågan om Mar ingår i regeringens pågående utredning om en äldreomsorgslag. Därtill har socialutskottet tillkännagivit att de anser att det ska finnas tillgång till en Mar i varje kommun.
– Det är glädjande att riksdagen har föregått utredningen. Jag har goda förhoppningar om att ett lagförslag snart blir verklighet.
Alla fokusområden påverkas tydligt av det fjärde området Digital utveckling och delaktighet. Digitaliseringen kommer att fortsätta att påverka såväl vardagsliv som arbetsliv.
– Digitalisering har stor potential att främja aktivitet och hälsa, men det finns också en risk för att människor hamnar utanför. Därför behöver arbetsterapeuter inkludera digitala aktiviteter i sin yrkesutövning för att främja digital delaktighet för alla.
Samtidigt poängterar Ida Kåhlin att det krävs att arbetsterapeuter har en hållbar digital arbetsmiljö med it-system som är anpassade till professionens behov.
Till fullmäktige har förbundsstyrelsen också föreslagit en stadgeändring (prop 1) för att minska antalet fullmäktigedelegater.
– Jämfört med flera andra fackförbund har vi haft ett ovanligt högt antal delegater per 1 000 medlemmar. Genom att dra ner antalet delegater kan vi frigöra resurser, men ändå behålla en god demokratisk representation.
Därtill föreslår styrelsen att det under nästa fullmäktigeperiod görs en översyn av hur förbundet är organiserat.
– Det handlar om att se till att vi verkligen har en ändamålsenlig lokal organisation. Men generellt behöver vi alltid jobba med att stärka stödet till kretsarna och våra förtroendevalda, oavsett på vilken nivå man har ett uppdrag för förbundet. Med en stark lokal verksamhet kan vi göra skillnad.
På dagordningen står också ett ställningstagande om kvalitet i arbetsterapi (prop 3). Det är en vidareutveckling av förbundets tidigare kvalitetspolicy, och utgår från sju dimensioner av kvalitet i arbetsterapi: kunskapsbaserad arbetsterapi, personcentrerad arbetsterapi, säker arbetsterapi, effektiv arbetsterapi, jämlik arbetsterapi, tillgänglig arbetsterapi och hållbar arbetsterapi.
– Ställningstagandet tydliggör vad kvalitet är, men också vad som är arbetsterapeutens eget ansvar och vad som verksamhetens ansvar. Du ska kunna prata kvalitet oavsett om du jobbar på arbetsförmedlingen, en vårdcentral eller ett sjukhus.
Avslutningsvis lyfter Ida Kåhlin att förbundet har vunnit mark i samhällsdebatten, men konstaterar att det krävs kontinuerligt arbete för att behålla momentumet. Och hon vill gärna ha medlemmarnas förtroende för att fortsätta leda förbundet i arbetet framåt.
– Jag känner mig inte färdig än. Jag har mycket mer att ge. Vi har tagit viktiga positioner, men det finns mycket kvar att göra för att visa på värdet av arbetsterapi. Och ingenting i den här branschen kan tas för givet, särskilt inte när man är en mindre profession.