– Specifikt är vi besvikna över uteblivna riktade satsningar på hälso- och sjukvården, kompetensförsörjningsfrågan och jämlik tillgång till arbetsterapeutisk kompetens oavsett geografi, säger Ida Kåhlin, förbundsordförande. Men ett litet ljus i det antågande höstmörkret är ändå de satsningar för psykisk hälsa som regeringen aviserat i form av att öka tillgängligheten och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin samt de satsningar inom primärvården som både är avsedda för tidiga insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering. Viktigt är dock att arbetsterapeutens kompetens inkluderas i teamet runt patienten för att satsningarna ska ha potential att nå effekt!
Om Sveriges Arbetsterapeuter hade fått hålla i pengapåsen hade nedanstående tydliga och strategiska områden fått ökade anslag. Sveriges Arbetsterapeuters önskelista har som övergripande syfte att främja en jämlik tillgång till personcentrerad och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård och omsorg av hög kvalitet för våra medborgare samt därmed även en god och hållbar arbetsmiljö för våra medlemmar.
- Ökad nationell styrning gällande rehabilitering, habilitering och hjälpmedel:
Medel och uppdrag till Socialstyrelsen för fortsatt arbete med att kunna gå vidare med utvecklingen av Nationellt kunskapscentrum Rehabilitering, Habilitering och Hjälpmedel. Detta arbete är en avgörande pusselbit avseende jämlik tillgång till hälsa eftersom en samlad styrning och ledning behövs för att motverka de skillnader som finns oavsett vårdnivå eller huvudman, inkluderat samlat ansvar för uppföljning. En satsning på en Chief Rehabilitation Officer (CRO) skulle ytterligare grunda och ge tyngd åt frågorna.
- En mer kunskapsstyrd kommunal hälso- och sjukvård:
Tydligare styrning och medel dedikerade för att förstärka kvaliteten i den kommunala hälso- och sjukvården genom att sätta ett ska-krav för Medicinskt ansvarig rehabilitering (MAR) i varje kommun.
Medel och tydlig styrning för ökad möjlighet för professionen avseende evidensbasering inom kommunal hälso- och sjukvård. Tillgång till verktyg, tid och struktur för att på ett mer systematiskt sätt söka, värdera och implementera bästa tillgängliga kunskap i verksamheterna för att skapa värde och kvalitet för patienterna.
- Ökade satsningar på kompetensförsörjning, fort- och vidareutbildning:
Tydliga strategiska satsningar på kompetensutveckling, fortbildning och möjlighet för fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården till specialisering. Styrning och medel för framtagande av strukturer för karriärvägar och kompetensbeskrivningar.
- Mer tillförda resurser till omställningsstudiestödet så att det kan fungera som det var tänkt och underlätta en fungerande kompetensförsörjning inom bland annat hälso-och sjukvården.
- Ökade satsningar på verksamhetsnära forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet:
Ökade satsningar på forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet exempelvis avseende Nära vård- omställning, interventionsforskning samt hjälpmedelsområdet. Om forskning avseende olika insatsers effekt inte utvärderas systematiskt kommer det vara svårt att nå upp till evidenskravet inom hälso- och sjukvården. Detta gäller även hjälpmedel. Om vi inte har en gedigen forskningsgrund avseende hjälpmedel och insatsers effekt, nytta och värde för patienten så riskerar vi på sikt att fler hjälpmedel och insatser försvinner vilket negativt påverkar alla sektorer i vår välfärd, förutom direkt patientnytta.
- En förbättrad elevhälsa:
Ökade medel och styrning av arbete för ett mer hälsofrämjande och förebyggande uppdrag för elevhälsan där psykisk hälsa faciliteras. En förutsättning för det är att inkludera fler professioner i elevhälsan däribland arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped.
- Ökat stöd för omställningen till Nära vård:
Ökad styrning och medel för kliniskt arbete med omställning till Nära Vård. Medel för arbete både med själva omställningen (patientresan över vårdnivåer och mellan huvudmän), men även uppföljning och att skapa indikatorer för att kunna mäta graden av personcentrering. Ökade satsningar för chefer att leda i förändring.