Arbetsterapeuters kompetens är en avgörande pusselbit i den Nära vården, men det finns gemensamma utmaningar och brister när det gäller arbetsterapeutens uppdrag inom såväl regional som kommunal primärvård, och det framkommer också skillnader mellan huvudmännen. Det visar förbundets rapport Arbetsterapi inom regional och kommunal primärvård. En kartläggning av uppdrag och förutsättningar för arbetsterapeutiska insatser i den nära vården, som bygger på en enkätundersökning som förbundet har gjort bland arbetsterapeuter som arbetar inom regiondriven och/eller kommunal primärvård. 

Till viss del kan regioners och kommuners olika uppdrag och gränsdragningar dem emellan vara naturliga, men skillnader när det exempelvis gäller arbetsterapeuters arbetsmiljö, fortbildningsmöjligheter, specialistkompetens och involveringen i övergången till nära vård, kan inte förklaras enbart utifrån det. Det tyder på att det finns omotiverade skillnader och ojämlika förutsättningar för arbetsterapi som inte är acceptabla och som riskerar leda till ojämlik hälsa för personer i behov av primärvård. Det påverkar även professionens arbetsvillkor på ett negativt sätt.

För att det ska skapas rimliga förutsättningar att bedriva arbetsterapi inom primärvårdsuppdraget, oavsett huvudman, krävs långtgående satsningar på en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö och bättre möjligheter till yrkeslivslångt lärande. Alla arbetsterapeuter behöver omfattas av kompetensutvecklingsplaner som efterlevs och det behöver skapas omfattande förutsättningar för att möjliggöra arbete utifrån bästa tillgängliga vetenskaplig kunskap genom exempelvis tillgång till vetenskapliga databaser, vetenskaplig fördjupningstid och kollegialt stöd.