Text: Katja Alexanderson
Ronja Nordström, arbetsterapeut i primärvården på Dalen Rehab Södra i Stockholm, är bekymrad över konsekvenserna av Region Stockholms beslut att fler hjälpmedel ska vara egenansvar, bland annat duschpallar utan armstöd och förhöjningsdynor.
– Vi har tagit upp det på arbetsplatsen och vi är oroliga över vilka effekter det kommer att få på fallpreventionen. I vissa lägenheter finns det inte plats för en duschpall med armstöd och då har det varit bra att det finns en mindre pall som ändå känns säker.
Nu vet de inte hur de ska göra framöver för personer som behöver en liten pall.
– Vi kan inte förespråka en aktör eller företag, säger Ronja Nordström och konstaterar att de antagligen bara kan ge råd om hur personen ska tänka när hen köper en pall.
Hon ser en risk att en del personer inte kommer att köpa någon pall alls eller välja en konsumentprodukt som inte är avsvedd för ändamålet. Både av ekonomiska och praktiska skäl. En pall utan armstöd kostar från 400 kronor och uppåt hos några av de stora hjälpmedelsbutikerna på webben.
– Jag har sett rangliga kökspallar och trädgårdsmöbler i badrum. Hjälpmedel är alltid testade för att vara säkra. Nu kan det bli vad som helst.
Ett av kriterierna för att ett hjälpmedel ska kunna vara egenansvar är att det inte kräver någon utprovning, men det anser Ronja Nordström krävs för en duschpall. Det handlar om vilken höjd pallen ska ha och hur du går in och ur duschen och sätter dig på ett säkert sätt.
– Det ingår så mycket i förskrivningsprocessen.
Vi levererar inte bara ett hjälpmedel, säger Ronja Nordström och tillägger att en bedömning lika väl kan leda fram till att det är träning som behövs och inte ett hjälpmedel.
Hon tycker att det hade varit bättre att se över processen för hur fler hjälpmedel ska lämnas tillbaka, än att låta duschpallar och andra hjälpmedel som förhöjningsdynor övergå till egenansvar.
Dessutom är hon kritisk till att regionen haft ett snävt perspektiv när de beräknat hur stor besparingen blir av beslutet, och att man inte gjort någon konsekvensanalys för hur det påverkar fallrisken och vilka kostnader ett ökat antal fall skulle medföra. Regionen räknar med en besparing på 2,7 miljoner kronor om året för duschpallarna och 1,8 miljoner för förhöjningsdynorna. Det kan till exempel jämföras med att ett år på särskilt boende kostar runt 700 000 kronor (enligt Vårdanalys) eller att medelkostnaden per vårdkontakt vid höftfraktur på regionsjukhus var 88 625 kronor, enligt Rikshöfts årsrapport 2016.
Ronja Nordström önskar en större kunskap hos tjänstepersoner och politiker om hjälpmedel och hjälpmedelsförskrivning.
– Jag har uppfattat det som att man inte pratat med förskrivare. Att man glömt bort att vi inte är hjälpmedelsleverantörer, utan har en process för bedömning och uppföljning. Du kan inte beställa ett hjälpmedel, det handlar alltid om en bedömning först.
Hon är också rädd att det här beslutet ska följas av fler liknande beslut där man inte tar hänsyn till den beprövade erfarenheten – och inskränker rätten till hjälpmedel ytterligare.